Kan inte sova...
...för det är 2000 grader varmt här inne!! (och nu fick jag Ebba Grön - 800 grader i skallen!)
Jag har huvudvärk och bara vill att Mike ska komma hem!
Usch vad jag hatar sånna här dagar, när allt liksom bara är fel.
Saknar mamma och pappa gör jag också! Och Freddie!..jag vet att hon vet precis hur jag känner mig idag.
Jag kanske skulle ta o deppa ner mig totalt förresten?
För varenda gång jag blir lite lagom deppig så blir jag handlingsförlamad, jag kan inte göra något nyttigt alls liksom men samtidigt blir jag uttråkad och för att få tiden att gå så pysslar jag.
Idag tillexempel så har jag tillverkat ett bokmärke och en namntavla men min nya fina Pyro Master (ni vet en sån där bränn-penna man hade i träslöjden som man kan bränna mönster med i trä och läder?)
Man kan inte riktigt se dataljerna här, men d e en massa streck och prickar. :)
(Frihands brännt - det du pappa ;) )
Så iaf. jag tänkte om jag deppar ner mig totalt kanske jag skulle kunna bli Felicia Van Gogh eller så? Fast måste jag börja dricka vin då? Och bli djup och filosofisk på heltid? Ehum...näe, jag tror jag skippar det då. Jag föredrar nog mina korta men intensiva depp-perioder då. Det är så tråkigt att va ledsen så jag klarar det inte nån längre stund. (bipolär hej hej!)
Vad jag skulle ha gjort idag:
* Agerat sadelutprovare
* Fortsatt trädgårdsarbetet
* Badat och borstat Ludde som fäller
* Diskat
* Sorterat kläder och städat sovrummet
* Klippt katternas klor
* Tränat Kulan
Vad jag har gjort idag:
*Skjutit upp sadelprovningen tills imorrn
* Tittat på trädgården
* Pussat på Ludde
* Byggt på diskberget
*Spritt ut mer kläder över HELA sovrummet
(bra jobbat där, verkligen!)
* Pussat katterna
* Kört förbi Kulan och kollat vattnet
* Slöjdat
* Legat upponer i soffan
* Kollat på typ 10 avsnitt av Criminal Minds
* Promenerat med vovvarna (yäy!)
* Blivit solbränd
* Lyssnat på massa mer eller mindre bra musik
*Kramat på Mike
* Ätit glass (typ bara)
* Förundrats över att mitt hår fortfarande är fuktigt 30 timmar efter duschen.
(luftfuktighet, jo tjena!)
* Tagit väldigt estetiska foton på mig, katterna, hundarna och Mike
Ett litet smakprov på mina underbara fotografiska talanger...
well, jag ska göra ett nytt försök att sova nu, för imorrn SKA jag upp och göra vad jag planerat, så är det bara!
Jag hoppas alla ni andra sover sött!
Jättepuss o kram på alla där hemma som jag saknar mig blå efter just nu! <3
Permalink Allmänt Kommentarer (1)
Vill inte!
Jag känner mig som en fyraåring idag....en trotsig, vresig liten gnällunge!
Har bara varit trött och matt och vill ingenting! Hade en paus i mitt gnällande mellan si så där 18.00 och 19.00, precis innan Mike var tvungen att åka till jobbet. Men så fort det var dags för honom att åka så blev jag lipig och ledsen istället.
Idag skulle ju va en bra dag! Vädret har varit fantastiskt, hundarna har blivit promenerade, hästarna har blivit gosade...men inget kan få mig glad idag känns det som. Det värsta är att det smittar av sig så nu har jag gjort Ludde gnällig också, han ligger i köket och så fort nån kommer i närheten (Pelle eller katterna) så sätter han igång med sitt dova brummande morrande, det ger mig huvudvärk. En annan sak som ger mig huvudvärk är det hysteriska luftfuktigheten!!! Det känns som att andas genom en blöt tvättsvamp!
Nej fan vad arg jag blir på mig själv! Ska gå o dra täcket över huvudet och hoppas på bättre lycka imorrn.
natti.
Permalink Allmänt Kommentarer (0)
War wounds
Så här på fredagkvällen så går jag igenom min vanliga rutin efter en veckas jobb.
Jag brukar ha lite "pampering time" och tar hand om mig själv.
Det är juh så, en del av min dagliga rutin på jobbet är att ständigt tvätta sig, all exponerad hud, särskilt viktigt när vi har operationer inne eller när vi har djur inne med infektioner (man vill juh inte ha en hund eller katt inne för observation med en potentiell dödlig infektion och sen va den som sprider det vidare till våra andra klienter liksom), det är bara det att vi måste tvätta oss med antibakteriell- och desificerandetvål hela tiden och det dödar allt...inklusive min hud :( Jag är vanligtvis torr som fnöske så efter en hel vecka på jobbet så börjar min hud allt mer likna papyrus.
Men då är det juh det där med "war wounds"... det är först vid det här tillfället som jag upptäcker alla sår och bulor som har uppstått under veckan och ibland (som tex. idag) så undrar jag vad tusan jag har sysslat med!
Högst uppe på huvudet så har jag en bula i Eyjafjallajökull storlek, min högra axel är dubbelt så stor (nästan) som min vänstra, mitt högra ben har blågröna blåmärken jämt utspridda, jag ser ut som en missfärgad leopard, jag har blodblåsor på tre fingertoppar, breda klösmärken på magen(!?) och sen har jag också de obligatoriska normala riv och klösmärkena. Hur kan jag inte upptäcka allt det här när det händer? Borde det inte göra ont vid olyckstillfället liksom? Kan det verkligen va så att jag är så fokuserad på annat att jag helt enkelt inte märker det?
Det är lite samma känsla som jag brukade få när jag kom hem efter en festival - var jag verkligen så full. Ja ni vet vad jag menar. :)P
~*~
I övrigt har det varit en konstig vecka på jobbet, bara massa konstiga klienter med konstiga djur och konstiga frågor. Igår tillexempel så hade vi en tant inne med sin hund (15årig Lakeland terrier), det var första gången hon någonsin hade varit hos en vet. och hon hade haft hunden sen den var valp. Det är inte så konstigt i sig, finns massor med människor som aldrig tar sina djur till veterinären, det är inget fel med det så länge djuren är friska, men det som var så konstigt i det här fallet var vad tanten sa.
Hennes son hade just visat henne hur internet fungerar och hon hade surfat på nätet... och där lärt sig både ett och annat så hon kom in för en gratis hälsokontroll, bokade in hunden för en "dental" och för att bli steriliserad, bokade in den för vaccination, avmaskning och microchipping. Allt på en gång! Sen undrade hon hur "det här med djurförsäkring fungerar"... hon hade alltså gått i 15 år med hund och inte haft en aning om att man kunda vaccinera, avmaska, sterilisera etc. etc. ibland undrar man hur världen fungerar liksom.
Sen hade vi en annan tant inne, som numera går under namnet "crazy hamster lady".
Hon bokade in sin hamster eftersom hon tyckte att han sprang mycket långsammare än vanligt i sitt hamsterhjul.
Okej.... även om vi tycker att en del saker låter konstigt så kan vi ju inte neka en klient att komma in om de är oroade liksom. MEN, in kommer tanten med den största f***ing hamsterbur ni kan tänka er, komplett med färgglada tunnlar och hjul och "gömställen" och gud vet vad.... det tog oss 30 minuter bara att få ut gnagardjäveln (ursäkta uttrycket, men jag är en hängiven hamsterhatare och den här lilla odågan gjorde inget för att promota sin ras!) ur buren! Väl ute ur buren så gick den till attack! Den bet sig fast i veteriärens finger så blodet bokstavligt talat droppade, sen flög den, ja FLÖG från bordet ner på golvet och sprang omkring som om den var på uppåttjack! varpå ägaren säger "Nej vad bra, det är så där fort han brukar springa!" Medans tanten står där och glädjeskuttar kryper jag omkring på govet och försöker fånga in minimonstret, veterinären står med kall kompress och försöker stoppa blödningen från fingret, in kommer tantens son (gud vet var han var från början) och säger "medans vi ändå är här, kan ni kolla på klumpen han har på magen, är den farlig?" Vid det här laget har jag fångat krittret med hjälp av blyhandsken vi använder när vi röntgar. Sonen undrar vad tusan jag sysslar med varpå jag lugnt och sansat försöker förklara att hamster hade attackerat veterinären och han sedan hoppat från bordet. Sonen säger då "det tror jag inte på, han är handtam!" WTF? Iaf. sonen ber att få hålla i sin hamster och jag erbjuder honom blyhandsken (som han nekar)han pekar mot fettvalken på hamsterns mage varpå hamster gör en flygande 180 graders vändning och biter tag i sonen! Sonen kastar hamstern tvärs över rummet i vild panik, sen vänder han sig om mot veterinären och säger "vad har ni gjort med min hamster!" Sen säger han att vi inte är en "riktigt" veterinärklinik och han vill lämna stället, säger till MIG att plocka upp hamstern från golvet igen och frågar sin mamma varför hon tog dit hamstern över huvudtaget, varpå mamman säger "men de fixade honom, titta så fint han springer!" Jag tvingas återigen fånga microvampyren, sonen stormar ut från kliniken och mamman ger oss "dricks" för väl utfört arbete!
Jag lovar er, det var som hämtat från en dålig komedi, det var helt surrealistisk!
Och jag har fått det bekräftat att hamstrar är satans avkomma!
Ja det var ett axplock ur min vecka, är ni avundsjuka? :P
Tyvärr så avslutades veckan i moll, med två kattavlivningar. Den första berörde mig inte så mycket, för det var en katt jag aldrig träffat förr men den andra... det var helveteskatten jag berättade om i förra inlägget... han hade jag juh liksom en personlig relation till och då blir det så mycket svårare :(
Det blir inte direkt lättare av att se en vuxen man gråta, nej usch vad hemskt det var, nu pratar vi inte mer om det! Sov så sött lille Ben.
Något helt annat förresten, jag måste bara berätta att jag har världens underbaraste hundar!
Båda mina hundar har alltid haft ganska så bra tänder, särskilt Ludde! Televinkens har börjat bli ganska så ofräscha på sistone dock så i torsdags (igår) bestämde jag mig helt enkelt för att ta in dem till jobbet för att fixa deras tänder lite. :) Något som vanligtvis görs under narkos, men mina fina hundar klarar det alldeles utmärkt utan! Fast än jag mer eller mindre högtryckstvättar deras tänder så sitter de där så snällt utan att bråka! Jag är så himla stolt över dem! Så nu har de skinande vita tänder och luktar munskölj! ^^
Så nu sitter jag här i födelsedagskostymen o ska hoppa in i duschen...jag känner mig alldeles kladdig, inte bara för värmens skull (som jag faktiskt tål riktigt bra nu för tiden) men för att vi har haft 100% luftfuktighet här idag... var glada att ni slipper det hemma i Sverige för fy tusan vad äckligt det är! :S
Ska se vad jag kan roa mig med ikväll nu när Mike jobbar natt. Vi hade ett riktigt mysigt möte idag han och jag förresten, vi möttes på ett café haha! Vi är tvugna att göra så om vi vill träffas över huvudtaget, eftersom jag oftast inte hinner hem innan han måste iväg och eftersom caféet ligger ca 5 minuter från mitt jobb plus att det ligger mitt emellan 'hemma' och Mikes jobb så är det perfekt.
Det känns alldeles mystiskt och konspiratoriskt att mötas så haha, jag kan nästan förstå mig på folk som varit gifta länge som börjar "dejta" varandra på nytt och låtsas som att de är främlingar! :)P
Well well, jag har en lång, härlig, varm och "hästig" dag framför mig imorrn så ska försöka komma i säng i någorlunda tid. Har förresten glömt att berätta att Kulan är mer eller mindre en riktig ridhäst nu för tiden! Men jag berättar mer om der imorrn!
Tjipp så länge godingar!
Permalink Allmänt Kommentarer (2)
Horoskop.
...jag tror väl inte riktigt på det där med horoskop.
Visst, jag tror nog att när du är född har viss påverkan i hur du lever ditt liv, men det finns så många andra faktorer, större och mer betydelsefulla faktorer som avgör vem du är och vad som händer, men jag gillar att läsa dem, om inte annt för att får lite inspiration och gode ideér.
Härom dagen så köpte jag en av mina favvo-blaskor (typiskt tjejtidning ni vet) och jag gillar verkligen mitt horoskop där ifrån, jag behövdet det!
Virgo
You tend to be hesitant at the best of times, so when you're really not sure about the best way forward, you can totally freeze up - not good! If you've felt unable to make a heart and soul commitment to your future, that should change now as your priorities become clear.
Satt jag inte här igår och klagade på att saker går långsamt och att jag inte kommer nån vart?!
Som sagt, jag ser det inte som att nån sitter där och vet hur jag har det, men jag ser det som en liten knuff i rätt riktning liksom. :)
~*~
I övrigt har det varit en ganska trevlig dag. Jag har varit ganska så trött eftersom jag inte lyckades somna förrens nån gång tidigt i morse, det är alltid svårast första natten när Mike går på nattskiften, sen blir det oftast lättare och lättare och lagom tills jag har vant mig så börjar han dagskift igen :P
Men jag hade en trevlig morgon i stallet och fick mycket gjort vilket var skönt, sen hem och väckte Mike vid ca 15.30, åkte och köpte mer sand till trädgården (om jag beöver köpa en endaste säck med sand till efter det här så kommer jag gråta blod!) köpte även en kratta till stallet och en ny, stor, fin vattenbalja till Kulan, (lila såklart! Alla hennes foderbaljor är rosa ^^)sen till Asda för att köpa mat, sen gav sig Mike iväg till jobet och jag åkte upp till stallet igen för att få lite hästpussar! Åkte egentligen bara upp för att jag hatar att va ensam hema just efter att Mike åkt, det känns verkligen ensamt då, men om jag åker nånstans när han åker och sen kommer tillbaka så känns det mycket bättre och jag kan tom. tycka om det. Mycket märkligt!
Jaja, nu ska jag sätta mig och borsta lite på Ludde som äntligen har börjat fälla! På riktigt liksom, det faller av i drivor! Pelle fällde redan i februari eller så, det hade varit så skönt om de hade fällt samtidigt, men sån tur ska man juh inte ha :( Tror att nån fär uppe har nått emot mig. :(
Sen blir det bums i säng och för hoppningsvis ladda om batterierna för en dag på jobbet imorrn. Ska hinna med en massa annat också (som att rida lite på Kulan om hon är på humör för det! :D ), men vi får väl se vad energin räcker till.
Sov så gott godingar!
x
Permalink Allmänt Kommentarer (0)
150.
Jag ber om ursäkt igen för den dåliga uppdateringen.
Det har varit så mycket på sistone allt från massor med jobb, städa hus, göra trädgård, mecka med hästen och gud vet vad. Jag känner mig helt deflated (be mig inte komma ihåg vad det heter på svenska), det finns så mycket saker som jag verkligen, verkligen vill göra, men det känns som att 80% av min tid är fylld med saker som jag inte vill göra. De resterande 20% inefattar saker jag tycker om att göra, men det går så långsamt, jag är så otålig! Samtidigt så stressar jag sönder mig, även över de sakerna som jag vanligtvis tycker om att göra, vilket resulterar i att allt känns skit. Men det är väl så, man måste trampa sig igenom skiten för att komma fram till dit man vill, önskar bara att det inte va så jävla tråkigt, deprimerande och frustrerande!
Jag inser att det här låter jättedeppigt och ångestfyllt, det var inte meningen...jag mår ganska bra! ^^ Och livet knallar på rätt bra, vi får saker gjorda, saker vi velat göra sen vi flyttade ihop etc. etc... det är som sagt mest det att jag har för lite tid och jag är alldeles för otålig.... från västfrontet intet nytt så att säga :)P
~*~
Måste berätta om min fredag! Det är vanligtvis den lugnaste dagen på hela veckan för mig, en sån där dag när jag liksom kommer i kapp och gör alla de där sakerna jag lagt på hög under veckan... så var icke fallet i fredags!
Vi hade the cat from hell inne för observation och dropp.
(Bara så ni vet, jag brottas hellre med 10 argsinta pitbulls med rabies än tar hand om rent utsagt elaka katter! Hundar är förutsägabara och lättbrottade, medans katter är slingriga varelser med alldeles för många vassa delar!) Den här katten är halvförvildad och bor på den lokala golfklubben, jag vill inte säga att han tycker om mig, men jag är nog den person han tycker minst illa om av alla oss som jobbar på mitt jobb. Han har varit inne ganska så mycket för steroid- och vitamininjektioner och hans hat har sakta men säkert byggts upp allt som tiden gått. I början så fräste han bara lite när man tog i honom, nu för tiden så låter han som en bandsåg så fort han kommer innanför dörrn och alla klorna är på givakt!
På fredagar jobbar jag ensam... allt hade varit frid och fröjd om han bara hade gjort som man sa till honom! Men nej... nu skulle han nödvändigtvis nysta upp bandaget som håller droppet på plats si så där var 20'e minut, i samband med det så stannade droppet...så inte bara behövde jag lägga om bandaget, jag behövde också kickstarta droppet, jag tycker inte om att vara så nära hans klor! tack gode gud för kattpåse! (typ tvångströja för katter)
den har små dragkedjor på väl valda ställen, så man tex. kan komma åt de olika benen o så där, det hjälper väldans mycket, men jag anser fortfarande att katter har för många klor!
Höjdpunkten kom när vet ringde o tyckte att jag kunde handmata honom lite eftersom han inte ätit på hela dan! Plus att hon ville att jag skulle väga honom. Så jag tryckte ner honom i kattpåsen och tog honom till vågen, då klöser sig kattfan ut ur påsen, han river den alltså i strimlor! Vilket resulterar i att jag har ett lösspringande miniatyrlejon i kliniken! Han såg ut som en flaskborste, med allt hår på ända och lät ännu mer som en bandsåg! Sen fick han panik när han insåg att hans ben fortfarande satt fast i droppet, så han började fräsande springa i cirklar och varenda gång han kom nära mig så gjorde han ett litet hoppsaskutt med alla klor och tänder dragna! En sån pers det var! Men jag klarade det också och blev faktiskt inte klöst en endaste gång! Agressiv PLUS att han har ont... oh the joy!
Jag komer aldrig förstå mig på folk som jobbar på kliniker som bara tar in katter, de måste ha dödslängtan!
~*~
Helgen hade två huvudteman.. ett: städa! Eftersom vi skulle få besök på söndagen (vilket är punkt nummer två) så var vi tvugna att försöka få lite ordning här hemma. Det tog mer eller mindre hela dagen! Det enda andra jag han med var att susa upp till stallet och kasta sadelgjordar på Leeann (hon var tvungen att låna en av mina eftersom Blackie slimmat till sig en massa), kasta lite morötter på T och undersöka hennes "bula". För flera veckor sen så fick hon en liten "bula" på halsen..alldeles uppe vid mankammen, det såg ut som antingen ett "nyp" från en annan häst, eller ett något större än vanligt - myggbett. I början tänkte jag inte så mycket på det men nu eftersom det gått så lång tid utan att det ändrats så hade jag börjat pilla lite på det. Och i lördags så lyckades jag få ut en kanske 0.5cm liten pinne ur bulan! Väldigt äckligt, men samtidigt väldans facinerande! Jag förstår inte att det inte blivit infekterat eller liknande efter så lång tid! Men ut kom den iaf och bulan ser redan bättre ut!
Så i söndags så hade vi en väldans trevlig dag (punkt två). Vi började med en hundpromenix, Jag, Mike, Ludde och Televinken och Mark, Shirley och deras Penny (18månaders dalmatin) i Delamere Forest. Jag har nog berättat om Delamere förut här i bloggen? Ett stort härligt naturområde som bara ligger ca 30minuters bilväg härifrån. (Ridavstånd från stallet!)
Efter promenaden så åkte vi hemåt, med ett litet stopp vid stallet för att hälsa på Kulan. Hon är så söt, när hon ser mig komma så kommer hon spingande till grinden! ^^
Jag har lite dåligt samvete för att jag inte har gjort nått nyttigt med henne i helgen, men jag antar att alla är värda en paus då och då, både mäniskor och hästar!
Man ser inte vad det står på skylten men det står
"Crabtree
Farm
Dum Spiro
Spero"
"entren" till gården och hästisarna i bakgrunden.
Sötaste heppan väntar på kramar!
(jag ber om ursäkt att jag blir aldeles fjortisfjollig när jag pratar om Kulan, jag kan inte hjälpa det! ^^ )
Ingången till vår stallavdelning, boxen allra högst upp är Kulans.
Vi har inomhusgrönska och "sky lights" (- alltså...eeeh takfönster?) och en liten köksavdelning. På andra sidan om väggen till höger kommer det så småningom bli ridbana, just nu är det bara en stor, tom föredetta ladugård (där Sue's dotter och hennes karl ska gifta sig i sommar!)
Kulans box (med inomhusgrönskan uppe på väggen) 4 x 3 meter. Ska skaffa/göra en snygg namntavla till henne.
Stallet från andra sidan, jag står i köksavdelningen och tar bild mot ingången alltså.
Om ni tittar på golvet så kan ni se var skylightsen skiner in. :)
Ska se om jag ta lite mer bilder imorrn eller så, på alla betesmarkerna och ridbanan osv. om jag kommer ihåg! ^^ Eller så får ni helt enkelt komma och hälsa på mig och kolla in stället själva!
Och mamma, jag vet att du läser! Skicka survival-kit snarast! Jag beöver saltlakrits och kroppkakor för att överleva! :D
Appropå svensk mat, efter promenix och stallbesök så åkte vi hem hit för att få i oss lite mat.
Jag gjorde renskav och älgskav med pressad potatis till dem! Med blandade reaktioner, alla kom överens om att det smakade "annorlunda" och förstog varför jag inte kunnat beskriva smaken, men jag tror att de tyckte om det! JAG tyckte iaf. om det, och det är juh det viktigaste! :)P Gud vad jag älskar ren! Och sån hemlängtan jag fick!
Sen blev det tonvis med glass till efterätt!
Något helt annat förrsten! Jag kanske ska bli kattmamma...bara tillfälligt, men ändå. :)
En av våra klienter har en katt som ska ha bäsar, men han kommer va på semester när det är dags för dem att kika ut så det kan hända att hon får komma hem hit till oss och ha sina bäsar här! Ååh, det skulle va så mysigt! Jag saknar missebäsar!
Well nu ska jag slappa lite framför TV'n innan jag ska försöka sova i min ensamhet, Mike jobbar natt igen
:( Lagom kul ...jag slutar jobbet klockan 19.00, han börjar jobbet klockan 19.00...kunde nästan inte va sämre tajming, men men...vi överlever det också. Och det ger juh mig lite tid att göra alla tjejiga saker...ibland så är det ganska så skönt att få vara för sig själv. Så länge man förstår skillnaden mellan att var ensam och att vara för sig själv, för ensam, det är jag verkligen inte!
Puss alla älsklingar!
x x x
Permalink Allmänt Kommentarer (1)
Det är KALLT!
Fast vi får väl skylla oss själva, vi stängde av värmen den 28april! ^^
Hade den igång några timmar härom dan för att värma upp rummet lite innan vi gick och la oss, men stängde av den igen. Det är en av de bra sakerna med att bo i "radhus", så länge grannarna har värmen på så klarar vi oss ganska bra! :D
Så vad har hänt sen sist? Inte mycket haha! Efter jag skrev mitt senaste inlägg så fick jag en släng av mina magkramper, inte trevligt alls! Kunde inte sova eller äta eller nånting. Samtidigt så fick Kulan brunst-anfall och betedde sig som ett hormonelt monster och hatade de andra hästarna och bestämde sig för att försöka kicka ner en vägg eller två. Så det blev lite omflyttning av hästar både lördag och söndag.
Det enda positiva i kråksången är att hon var inte det minsta hormonell mot människor och var fortfarande jättetrevlig att jobba med. Har även haft en riktigt trevlig helg med Leeann, vi båda hade en massa skit som vi bar omkring på så det var riktigt skönt att ventilera lite. Vi åkte till stallet för att göra lite nytta, efter två timmar så satt vi fortfarande i hennes bil, bolmade som två skorstenar och bara snackade och det slutade med att vi skrattade så vi kiknade! Detär skönt att kunna skratta åt allt elände också!
Igår så va hovslagarn ute och fixade Kulans fötter. Hon behöver inga skor än för hon gör juh inte så himla mycket, men jag frågade ändå hovis om hennes hovkvalitet. Jodå den är jättebra, eller med hovslagarns egna ord "hard as rock", så det var skönt att höra!
Sen var det Blackies tur och han skulle få nya skor. Jag älskar se på när hovslagaren jobbar, för i det här landet så varmskor man i stort sett ALLA hästar, att kallsko en häst är JÄTTEOVANLIGT. Så varenda gång hovslagarn står där med glödande röda skor och bränner fast dem på hästarnas hovar, röken som stiger (och den fruktansvärda lukten) så käns det som att jag har flyttats tillbaka till sent 1800-tal eller så....det är jättemysigt!
Fast jag undrar i mitt stilla sinna hur Erna skulle reagera om hon nån gång råkade ut för det haha! ^^
~*~
En helt annan grej! Härom dan så sökte jag på Kulans namn på google och hittade en bild på henne när hon var ett år gammal på utställning! :D Så himla kul. Det roligaste av allt är hon har juh förtusan knappt ändrats alls haha! Se själva:
Det enda som ändrats är höjden, längden på svansen och åt vilket håll manen viker sig, om ni frågar mig!
Så himla kul dock att få se hur hon såg ut innan liksom. Tyvärr har jag inte kunnat hitta nån info om hur det gick för henne på utställningen, men det spelar mindre roll. :)
Well well, nu ska jag ta mig i kragen, klä på mig och göra mig redo för ännu en dag på jobet!
Jag har kommit på varför jag inte gillar att jobba förresten, det hindrar juh mig i mitt övriga liv! Det tar för mycket tid liksom! ^^
Well när jag kommer på en lösning till det här problemet så lovar jag att dela med mig av min vishet!
Puss så länge!
Permalink Allmänt Kommentarer (1)
thank god it's Friday!
Whooopiedooodledoooooo!
Friday, Fredag, Freitag, Viernes, Perjantai, kallat vad ni vill, men guuuuud vad skönt!
Jag är så trött på den här arbetsveckan att det finns inte, äntligen är den slut! Jag skiter i vad som händer nästa vecka, inget kan va värre än vad den här veckan har varit. Jag kände det direkt när jag satte mig i bilen och skulle köra hem, min hjärna bara kollapsa, kunde inte tänka rakt.
Vi hade som sagt en bitch-spay (tiksterilisering) inne idag, världens sötaste lilla cream-färgade cocker spaniel.
Det var så kul när ägarna kom och skulle hämta hem henne. Jag håller hundens journal i handen medans jag går igenom efterskötseln med ägaren. Vi har kollat på operations området och sedans står vi och pratar lite, då säger ägaren plötsligt "27 stygn!!!", jag undrar lite förvirrat vad han menar, då säger han "det står där på hennes journal att ni har satt 27 stygn! Jag kan bara se 7, jag tänker inte betala för nästan det tredubbla!"
Jisses...det som inte syns finns inte? Jag förklarade för ägaren att hon har 10 stygn i muskellagret, 10 stygn i fett/underhudslagret och 7 i det ytliga skinnet. Då säger ägaren "jag visste inte att ni öppnade upp så mycket!"
Nehe...var trodde du att livmodern och äggledarna fanns? Precis under skinnet eller?
Ibland blir man så trött. Så efter en väldigt genomgående förklaring av hela proceduren så såg han ganska så lugn och nöjd ut, betalade och var på väg ut, då säger han "det kanske är bäst om jag lyfter in henne i bilen då va?" :)
Jag vet att jag antagligen överreagerar lite efter en lång vecka, jag vet att alla inte automatiskt vet att vi lägger stygn i alla lagren, men jag förväntar mig att man iaf. har en någorlunda uppfatning om var livmodern finns! ^^
Jag höll mig från att berätta att hon faktiskt har fler stygn inne i kroppen, där vi knyter av blodflödet etc.
Påminner mig om den damen som undrade hur vi skulle ta bort de invändiga stygnen på hennes katt, eller om katten helt enkelt skulle få ut dem "den naturliga vägen". Om ni bara visste vad man får höra när man har det här jobbet! En dag ska jag berätta alla historier haha!
Stygn i muskellagret.
Stygn i fettlagret.
Stygn i huden.
~*~
Så, nu är jag väldans avslappnad och ser framemot en underbar helg. Ska ut till stallet tidigt imorrn för jag har morgontjänst, lördagmorgon i stallet kan va den bästa tiden på dygnet, bästa stunden på hela veckan!
Jag ska se om jag kan sitta på henne imorgon, vi får se vilket humör både hon och jag är på.
Men i vilket fall...helgen kommer bli underbar, för det har jag bestämt!
puss på er gullungar, hoppas ni också får en trevlig helg!
x x x
Permalink Allmänt Kommentarer (0)
Det blir inte alltid som man tänkt sig.
Tänkte blogga i tisdags kväll och i onsdags...men absolut inte idag. Men nu sitter jag här.
Jag vet inte vad som har hänt den här veckan, det har varit så stressigt att jag inte längre kan hålla isär dagar och tider och annat, men jag får väl försöka berätta vad jag gjort så gott det går.
Så.....var ska vi börja, ja just det, lördag!
Kortfattat, hästapållen travade (alltså gick) så snällt in i hästlastbilen som om hon aldrig gjort annat. Alla anlände helskinnade till nya stallet och installerade sig fort. Vi har ett litet triangeldrama på gång, Jack älskar T, T älskar Blackie och Blackie undrar vad tusan det är som står på, han vill bara äta gräs och ha det lugnt och skönt! ^^ Så det hela har resulterat i att de alltid står på rad, HELA tiden, Jack först, T i mitten och Blackie sist och så länge de håller den ordningen så är allt bara bra. På det hela taget så verkar de trivas riktigt bra ihop. Jack och Blackie har gått ihop innan så det är bara T som är ny i gänget, men jag tror det hjälper mycket att hon är ett sto och det faktum att hon bara är tre år gammal, så hon är ganska så undergiven fortfarande. Hon är dessutom minst så det hjälper också.
Tamara och Blackie i en av sina nya hagar.
Och så hela trion Jack, T och Blackie.
Förutom mer "hästande" så fortsatte vi vårt trädgårdsarbete i söndags. Jag tänker INTE lägga upp några bilder förrens vi är helt färdiga, men jag kan avslöja att det kommer bli så jäkla fint!!! Jag är så stolt! Och så gjorde vi världens klipp! Jag hade siktat in mig på en speciell sorts gatstens-liknande stenar för att lägga som "ram" runt vår fjärilsbuske, de stenarna skulle kosta £1 per styck, men så åker vi till ett annat ställe, då hittar jag samma stenar fast i bättre färg och de kostade bara £0.60 stycket...sparade minsann ett par hundralappar där! Vilket var väldigt välkommet, för just nu känns det som att jag bokstavligt talat gräver ner alla mina pengar i trädgården! :'( Men jag vet juh att det behövs OCH att det kommer öka värdet på huset (jag försöker iaf tänka positivt!)
Kanske skulle hyra en trädgårdsmästare för mina pengar istället o be honom fixa oss en sån här? :D
Min lediga måndag användes på bästa sätt, genom massor med hästträning!
Vi var på upptäcksfärd på nya stället, visade henne hela stället, gjorde lite jobb på ridbanan och träffade nya hästar! T såg ut som hon aldrig hade sett en häst förr, hon var så rolig, såg ut som om hon hade sett aliens landa, hon spände varenda muskel i hela kroppen och kunde bara inte sluta glo på dem! Hahaa!
Sen hängde både Mike och jag på henne och hon var som lugn som en filbunke, det enda som skrämde henne var när jag brakade igenom plastpallen som jag stog på! ^^
Så när vi åkte för att köpa lite grejer till trädgården så investerade jag även i en stadig två-stegs pall!
Så i tisdags var det dags. Efter lite upp- och nerhopps träning på stenmuren utanför stallet så var det dags för Mike att sitta på henne. Hade nästan inte kunnat gå bättre! Hon såg mest ut som om hon undrade vad fan han sysslade med och var mer fokuserad på att försöka ta reda på vad jag hade i fickorna! Måste också säga att jag är VÄLDIGT stolt över min kära Mike som gjorde precis allting rätt!
Ni får be om ursäkt för dålig bildkvalitet på kommande bild, men det är inte lätt att försöka hålla ordning på en treåring med ryttare på ryggen för första gången samtidigt som man försöker ta ett foto och hon försöker äta ens telefon i tron att det är en morot!
Sen var det slut på det roliga.... och det var jobbdags. :(
Var inne tidigt (12.00) på jobbet i onsdags, hade tre (3!!!) operationer. Två av dem var iofs på samma hund men det var med ny scrub-up emellan så det är som att helt starta om liksom och sen gjorde jag en op med Kevin också, sen var det hysteriskt många rutinärenden hela eftermiddagen och jag kom inte hem förrens 20.30 :'(
Idag var jag inne klockan 11.30 gjorde typ en billjon röntgenbilder på en hund och sen opererade vi bort några lipom. Op'en var inte klar förrens klockan 15.00 och sen började rutinärendena klockan 16.00, hade knappt ens tid att städa undan efter op'en! Dessutom var dagens hund en "ylare" som vägrade komma till ro i kenneln så hälften av hennes vakna tid var jag tvungen att gå omkring med henne i koppel bara för att hon skulle hålla käften! Jag är helt slut i huvet och vet inte hur jag ska klara av morgondagen! Vi har en bitch-spay inne så det blir mer op. Missförstå mig rätt, jag gillar att hålla på med narkosen och operationerna, särskilt i onsdags var det riktigt kul, för då frågade faktiskt vet'en mig om råd (!) och jag fick ge henne tips om bästa sättet att göra saker. För just den typen av op har faktiskt jag mer erfarenhet av än vad hon har! :D Vi opererade bort en tå, något som jag gjort jag vet inte hur många gånger med den andra vet'en - Kevin, men som Maeve bara gjort ett par gånger tidigare. 
Men iaf. som sagt det är inte operationerna som gör mig slut i huvudet, det är all stressen efteråt!
Jag önskar jag kunde ändra om lite i hur vårt schema funkar, för jag jobbar a l l t i d ensam! Medans det alltid är två nurses på morgnarna. Så tillexempel som idag, jag kommer in klockan 11.30 och börjar göra iordning allt för op'en, dra upp mediciner och beräkna gas, ta fram all utrustning, decinficera osv osv. medans morgonpersonalen gör allt "vanligt" arbete, dvs svarar i telefon tar emot klienter som kommer in osv. Klockan ett så slutar morgonpersonalen.. så då står jag där ensam, som narkossköterska, djursjukvårdare, receptionist, telefonist, städerska och allmän alltiallo! Det känns inte direkt genomtänkt liksom, särkilt inte som i onsdags när operationerna höll på ända till klockan tre... ibland fattar jag inte själv hur jag lyckas hålla allt i huvudet.
Hur som haver...det är dags för mig att bädda ner mig och försöka sova gott! Mike ligger redan här brevid mig och slumrar och där kan han juh inte ligga alldeles ensam! :)
Bring on tomorrow så det kan bli helg nån jävla gång!
Puss på er!
Permalink Allmänt Kommentarer (0)
Fetto!!
Alltså inte jag! Utan den Weimaraner-tik vi hade inne för operation igår!
En Weimaraner-tiks vikt borde ligga på 22 - 28 kilo, damen vi hade inne vägde 47kilo!! Ja hon är iofs. den större typen av Wejje så 30kg eller så skulle va acceptabelt, men 47!!!
Jag trodde på allvar att det låg en flodhäst på operationsbordet när jag kom in.
(en Weimaraner som ser ut som den ska!)
Sen var vi inte klara med operationen förrens klockan 2 typ (vanligtvis så försöker vi va klara och städade klockan 1) så redan från början så låg jag en timme efter i allt jag behövde göra, slutade inte förrens 19.30 så jag var en timme efter hela vägen så att säga och ändå så var det ett par saker som inte blev gjorda. :(
Men jag ska sluta tänka på allt som inte blev gjort och istället koncentrera mig på att jag har f y r a dagars ledighet framför mig! ^^ Wheeee! :D
Ska strax ge mig av för att fixa det sista i gamla stallet, en sist städ så att säga, sen upp till nya stallet och göra det redo för ankomsten! Jag börjar bli lite nervös nu, för lastning o allt sånt, för jag har verkligen ingen aning om hur hon kommer reagera! När jag köpte henne så var det juh säljaren som fixade med transporten. Men det löser sig nog, jag ska försöka att inte oroa mig för saker som jag inte vet nått om!
Well well, no time to hang around!
Det är dax för mig att starta dagen!
pussisar!
Permalink Allmänt Kommentarer (2)
lite tidigare än sist!
Eftersom Facebook har kukat ur och Mike kollar på fotboll så har jag inte så mycket annat att göra än att blogga (att disken behöver diskas, huset städas, tvätten tvättas, hundarna promenadas, crosstrainern står dammig i hörnet och att jag behöver en dusch talar vi tyst om)
Jag ser fram emot imorrn, inte för att jag känner för att jobba utan för att när jag låser dörrn och går hem imorrn så är jag ledig i fyra hela dagar! :D Så jävla bra! Måndagen är en så kallad "bank holiday" och sen är jag ju som vanligt ledig på tisdag. Och fyra lediga dagar passar mig utmärkt med tanke på att vi flyttar hästarna på lördag! Så då har jag massor med dagar på mig att se till att de kommer till rätta och gör sig hemmastadda!
Så vart ska vi? vad händer? ^^
Ja jag och Leeann får juh våra idéer! Men på det hela taget så är det så att jag ville till ett stall som låg mer avskilt, ute på landet liksom och Leeann vill hitta ett stall som hade bra tillgång till uterittsmöjligheter, eftersom hon tränar för att göra "fun rides", vilket är typ terrängritt i en si så där 2 mil eller så, typ terrängritt kombinerat med distansritt, förhoppningsvis så kan jag hänga med henne om inte allt för länge! :)
Så sen jag kom tillbaka från Sverige så har vi varit på ett antal upptäcksfärder! Först hittade vi ett jättebra ställe, enda nackdelen var att det låg 20minuter bort, så vi åkte runt o kolla på några andra ställen också...men vi kunde liksom inte släppa tanken på det här första stället...så vi åkte tillbaka och gjorde en grundligare undersökning...och efter det så var det ingen fråga om saken! Fördelarna vägde verkligen upp nackdelarna!
En kort beskrivning:
Stället var fram till 1996 en nötkreatursgård som drevs av en ensam tant (världens coolaste och mest trevliga lilla tant ni kan tänka er!) och när hon "pensionerade" sig så bestämde hon sig för att göra om stället till hästgård. Det finns plats för 14 hästar i tre olika stallar, just nu innan vi flyttar in så finns det 6 hästar på gården som ägs av två olika damer. När vi flyttar in så kommer vi få ett helt stall för oss själva! Det finns en stor manege med belysning, mer betesmark än ni kan tänka er, hektar efter hektar! Det finns också 10 hektar inhägnad skogsmark med beredda ridvägar som är ägt av tanten, så ingen förutom vi som har hästar på gården har tillträde!!! Vi har i stort sett fria händer att inreda stallet precis så som vi vill och att sätta stängsel i hagarna som vi vill. Om ni frågar mig så får vi ta del av en liten del av himmlen när vi flyttar dit och ja, det tar 20 minuter att köra dit, men som det är nu i det stallet vi är i nu så tar det juh 20 minuter att ta in hästarna från hagen så det väger juh liksom upp! Och det är definitivt värt det!
Jag ska ta lite bilder på själva stället imorrn eller på lördag så ni får se ordentligt men här är lite bilder på omgivningarna:
Så imorrn ska jag köra upp lite grejer innan jobbet och sen på lördag så är det dags! Då ger sig jag och T, Leeann och Blackie och kanske också Darren och Jack oss av till våra nya jaktmarker! Jag är såååå förväntansfull! Vill att det ska va lördag nu! ^^ Jag vill ut och galoppera i skogen! :D
Nu ska jag stänga av datorn, göra mig redo för sängen och göra mig redo för att tröst karln min när Liverpool inte går vidare i Europaligan... en ganska ordinär torsdagkväll med andra ord.
Puss på er allihopa så hörs vi snart igen!
x x x x
Permalink Allmänt Kommentarer (1)
Slut på semestern!
Jag vet inte varför det alltid tar så lång tid för mig att börja skriva igen efter jag har varit iväg.
Det är så konstigt för jag vill verkligen skriva, jag liksom gillar det här bloggandet men tiden bara rusar iväg. Jag kanske ska känna mig lyckligt lottad, för kanske är det så att jag har ett liv utanför datorn så att bloggen liksom inte alltid får tid? ^^
Varför är det förresten så att när jag faktiskt väl bloggar så är det mitt i natten och jag egentligen borde sova? Varför kan inte andan falla på så där klockan 10 på förmiddagen eller nån annan mer "bekväm" tid? Jaja, det är juh så här jag alltid har varit, var samma sak när man gick i skolan, läxor och plugg blev alltid gjorda mitt i natten. Det är väl så, alla har vi våra "effektiva" timmar vid olika tidpunkter.
Hur som haver... vi var i Sverige, vilket var mycket trevligt som vanligt!
Vi möttes av svensk vår vilket var väldigt uppskattat, i det häringa landet jag bor i går nämligen våren så himla fort, man hinner liksom inte njuta av alla de där sakerna man är vad vid, de första krokusarna, vintergäck, snödropparna, blåsipporna etc här händer allt på en gång! Det är vinter och innan man vet ordet av så blomar påskliljorna, samtidigt så kommer maskrosorna och rapsen blommar för fullt och kastanjeträdet utanför vårt sovrumsfönster är redan helt lövat! Så den svenska våren var hääääärlig!
Vi hann med en hel del! Vi mockade rent HELA vinterhagen, fy tusan vad det värkte i armarna i slutänden men gudarnas vad fint det blev! Vi satte nytt staket på hela 'hästhålan', sågade ner lite träd och jag han också med att strippa av Erna hela vinterpälsen! 
Mockande är tröttsamt..särskilt när det är 5 ton skit!
förstår inte varför Mike inte ser så imponerad ut? Kan det va för att jag tvingade honom att testa om hjälmen passa o sen var tvungen att ta ett kort bara för att han var så söt? ^^
Jag gjorde en räd på Citygross och en på Börjes för att köpa lite hästgrejer att ta med mig till England och vi hann även med en väldigt trevlig eftermiddag hemma hos Tessan och Fredrik! Typiskt, varenda gång jag träffar Tessan och ventilerar mina idéer så vet hon PRECIS hur jag tänker, och sätter bara mer griller i huvet på mig! ;) Men..thats what friends are for! Du vet att du kommer få bli förste rådgivare när allt kickar igång! ;)
Tyvärr så missade jag och Helena varandra..igen! Jag känner att vi måste nog ta oss en "special helg" eller så..bara hon och jag. Hea-abstinensen slår till med jämna mellanrum!
Vi hann även med en väldans trevlig utekväll med världens bästa Mona, PJ och Jocke!
Vi var alla lika trötta och griniga till att börja med, men det blev riktigt bra i slutändan! We poke badgers with sticks!
"Squeeeez that lemon!"
Björnligan strikes again...
Med så här mycket blixt så ser det ut som om jag o Monsan är sammanvuxna vid pannorna, ibland kan man nog tro att det är så också... bästaste Mona!
Sen minns jag knappt vad mer vi gjorde haha! Det är så längesen nu och min "attention span" är ungefär 5 dar eller så. När vi skulle åka hem igen så blev det lagom stressigt! Eftersom saker hade kört ihop sig lagom mycket så slutade det med att vi skulle hyra en bil av AVIS i växjö, köra upp till Skavsta och lämna bilen där, ja det hade juh varit bra om det bara hade gått som det skulle!
Pappa hade bokat bilen av en trevlig kille på A's huvudkontor, allt frid och fröjd, vi skulle hämta bilen i Växjö klockan 12 på måndagen.
När vi anländer på A's kontor på måndagen, i tid! Så är det ingen där....inte en själ så långt ögat kunde nå, de hade en fin hemmagjord skylt på disken där det stog att de hade lunchrast mellan 12 och 1! På den vackra lappen stog det också att om de var tvugna att nås under den tiden så kunde man ringa deras jourtelefon och så ett nummer. Pappa ringer en gång, två gånger, tre gånger...alla med sama resultat..direkt till mobilsvar.
Då ringer pappa till A's huvudkontor och förklarar vårt problem, och det är här det börjar bli intressant, damen på huvudkontoret säger "Nej men de ska inte ha nån lunchrast på det kontoret, det är tre stycken som jobbar där"!!?!?! För att göra en lång historia kort, vi försöker få tag på dem fram tills ungefär 12.30 sen ger vi oss av till Hertz för att kolla om de kan hjälpa oss, men icke de har inga bilar och bla bla bla. Så vårt enda alternativ är att vänta tills klockan blir ett, då AVIS egenkomponerade lunchrast är slut.
Så tillbaka på AVIS klockan ett så tittar de konfunderat på oss och verka först inte fatta nått alls. Men det är inte så konstigt..för tydligen har de inte ens tittat på dagens bokningar och hade således ingen aning om att vi skulle komma in! Vad fan är det för jävla stil? Jobbar ni med att hyra ut bilar eller inte?
SÅ det var lite diskussion fram och tillbaka, ska inte tråka ut er med hela konversationen, men vid en punkt så kom vi till det här:
AVIS damen: "Men jag var här fram till klockan halv ett"
Ända fram till dess så har det varit pappa som fört konversationen men vid den här punkten så kunde jag inte ta det, att man gör misstag kan hända vem som helst, även om det gjorde det svårt för oss så är det sånt som händer, men om man ljuger mig rakt upp i ansiktet då kan jag inte hålla tyst längre!
Jag: "Det var du INTE eftersom VI var här från klockan tolv fram till klokan halv ett! Ljuger du för mig?"
Damen blev alldeles likblek och mumlade nått ohörbart..
Det "roliga" med allt det här var att pappa bara betalat för en liten sedan, men eftersom Avis hade fuckat upp så fick jag en stor superny Toyota Avensis med 6 växlar! :D
(Den trevliga kvinnan på A's huvudkontor sa även att det inte var acceptabelt det som hade hänt och att hon hade informerat högre chefer om det inträffade och att det skulle "tas itu med" hoppsan kjerstin!)
Allt det här gjorde juh att vi förlorade en MASSA tid, så vi var tvugna att köra som biltjuvar til flygplatsen, plus att vi hade en väska att checka in! Vi kom fram 25 minuter innan avgång, ställde bilen på "pick up" parkeringen rusade in, gick till Ryan Airs info disk och frågade om det fanns nån chans what so ever att vi kunde få med väskan på planet! Den supersnälla tanten walkietalkade till planet och lyckades få med vår väska, med förmaningen "ni är VÄLDIGT sena" No shit Sherlock? ^^
Vi rusade ut igen, kastade oss i bilen, körde iväg till parkeringen där man lämnar hyrbilar...som idiotiskt nog ligger typ en kilometer från terminalbyggnaden! Sprang som galningar tillbaka till terminalen, bokstavligt talat kastade bilnyckel på AVIS-killen och sprang till securityn, kom igenom, sprang till passkontrollen och sen sprang vi rakt på planet! Hade vi varit bra 2 minuter senare så hade vi inte kommit med planet! Har aldrig varit så stressad i hela mitt liv! Fy tusan vad skönt det var att jag hade dagen efter ledig från jobbet, jag var helt utmattad!
Så det var en lite uppdatering om vår Sverigetrip!
Det har hänt en massa sen jag kom hem hit igen också men klockan är alldeles för mycket för att börja gå igenom det också så det får bli imorron eller så. Men jobbet är mycket som vanligt, jag ska byta stall (på lördag!) och vi "bygger om" vår trädgård för att berätta allt kortfattat!
Nu ska jag försöka varva ner och krypa ner under täcket och hoppas på underbar djup lång sömn! Eller ja lång och lång, kan nog klämma in en si så där 6 timmar iaf!
Hoppas ni än en gång förlåter mig för o va segstartad, but I'll be back sweeties! ;)
puss i ljumsken!
x x x
Permalink Allmänt Kommentarer (2)
02:06
Jag borde egentligen sova, men det är precis som vanligt när vi ska åka nånstans, jag har fortfarande en miljon saker att göra plus att jag måste upp galet tidigt imorgon så jag kommer som vanligt va ett sömnlöst vrakt när vi väl landar i Sverige, tur att mamma är där och kan ta hand om mig! ^^
Jobbet idag var en hysterisk tillställning, alla människor kom helt plötsligt på att det är "bank holiday weekend" så det var TVUGNA att ta in sina djur till veterinären för de var DÖENDE (detta händer varenda gång en storhelg närmar sig) även en massa människor som helt plötsligt kommer ihåg att deras djurs mediciner håller på att ta slut och de bara måste ha dem just nu! Vad hände med framförhållning liksom?
Jag blir så sur, jag säger alltid till våra klienter att om ni vill ha en "repeat prescription" så ring alltid först för att va säker på att vi faktiskt har medicinen inne och också för att veterinären måste okeja att vi ger ut dem, om ni bara kommer förbi oannonserat så ETT det är inte säkert att vi har medicinen på lager (särskilt inte precis innan en långhelg eftersom det just varit 10 andra personer inne innan dig och köpt samma medicin!) och TVÅ veterinären kan va ute på ett hembesök eller mitt i en operation eller helt enkelt hemma på lunch och om veterinären inte okejar så blir det ingen medicin! Och ja, jag kan ringa veterinären och ibland kan hon okeja saker över telefon, men många gånger så måste hon se sina anteckningar och det är inte säkert att hon har tillgång till dem där hon är.
Jag repeterar det här som ett jäkla mantra, men ändå är det en skrämmande andel människor som tydligen antingen är tröga eller så bara vägrar de lyssna och sen har de mage att bli upprörda på MIG när jag säger att de inte kan få sin medicin idag som om jag personligen försöker ta livet av deras djur genom att neka dem medicin.
Fatta att det är OLAGLIGT för mig att ge ut medicin, även om jag vet att veterinären kommer säga ja, jag har helt enkelt inte den befogenheten, jäklarns idioter...
..ännu bättre är de ägare som skickar sin granne, eller sin kompis, eller sitt barnbarn för att hämta medicin, först så vet de inte vilken av ägarnas hundar/katter/kaniner etc. det är som medicinen är för och när man väl lyckats klura ut vilket av djuren det är så vet de inte vilken medicin det är de ska ha "ööööh...jag tror han sa att det började på 'F'..." så när man väl lyckats klura ut vilken medicin det är så har ägarna inte skickat med tillräckligt med pengar så det blir ändå ingen medicin...
Jag kan babbla på om det här i en evighet, men jag ska inte trötta ut er!
Sen hade vi två andra "roliga" klienter inne idag.
En ägare var inne för att hans hund fått öronproblem igen (har skrivit om honom tidigare i bloggen, en hund som vi placerade en "ear wick" på), allt var liksom helt OK när han var inne, han fick medicin så han skulle klara sig över långhelgen och inte behöva uppsöka akutveterinären (som kostar massor!) och vi berättade för honom att om han inte använde medicinen så kunde han alltid lämna tillbaka den till oss efter helgen och han skulle få sina pengar tillbaka. Allt frid och fröjd.
Tills 2 timmar senare, när han ringer arg som ett bi!
Han tycker att vi pumpar honom på pengar, att vi ska ge tillbaka alla pengar han spenderade hos oss innan de bestämde sig för att operera örat på sin hund(?!!!?!), att hans försäkringsbolag inte betalar ut mer för hundens öronproblem var tydligen vårt fel också! Jag hade lust att tala om för honom att han var dum i huvet! Att vi omöjligt kan betala tillbaka pengar för behandling som vi gjort, att om de bara bestämt sig tidigare för operation så hade de inte behövt betala så mycket för alla konsultationer etc. Och att det faktiskt inte är MITT fel att de har en jävla skitpolicy på sin försäkring! Att vi faktiskt sa att om han inte använder de här medicinerna så kan han få pengarna tillbaka och att om han bara hade följt post-op instruktionerna så skulle hunden antagligen inte ha öronproblem idag! OCH det var HAN som ringde oss och bokade in sin hund, trodde han att han skulle få en gratis konsultation och att vi delar ut mediciner gratis som påskgodis eller?!?!
Men det kunde jag juh inte säga...jag fick hålla mig lugn och proffessionel och säga "sorry sir we can't help you more than this" typ en miljon gånger och sen ändå ta all hans ord-dynga och få luren drämd i örat på mig!..The joy of my job... NOT!
Den andra var en klient som har en hund som har en multiresistent bakterieinfektion i kroppen, hon ville lämna tillbaka den antibiotikan vi skrivit ut till hennes hund pga. (och jag citerar!)
"Hon ser inte så sjuk ut, och hon fick juh antibiotika för en månad sen, sen läste jag på internet att hundar kan få epilepsi och beteendeförändringar av den här medicinen".
Hunden håller sakta på att tyna bort framför ögonen på oss, den här antibiotikan är en av de få som bakterien inte visat sig resistent mot. Vi frågade henne vänligt var på internet hon hittat informationen om att de skulle få epilepsi, jo hon hade sökt på google efter "animal medicines +baytril (namnet på antibiotikan)", det hjälpte inte ens att vi läste för henne om biverkningarna direkt ur "djur FASS" och att det inte nämns något om epilepsi där, eller att vi sa att det här kanske var enda chansen att få hennes hund frisk igen. Men nej, hon ville inte att hennes hund skulle få epilepsi, (uppenbarligen så litar hon mer på nån random källa på nätet än på sin veterinär) och att eftersom hunden fått antibiotika för en månad sen och det skulle räcka.
Jag vill bara tillägga, vi är väldigt strikta på vår klinik när det gäller antibiotika, vi skriver inte ut det till höger och vänster som vissa ställen gör. Vi skulle inte ge ut antibiotika om vi inte hade gjort en ordentlig utredning först!
Jag är så trött, ovanstående är bara några av sakerna jag fått utstå idag, att vi dessutom fick förlänga våra konsultationstider gjorde inte saken bättre, jag ska egentligen sluta, låsa dörren och gå klockan 18.30... jag kom inte därifrån förrens 19.15, bara för att mötas av snigelköer på motorvägen, 50km/h hela vägen hem, var hemma klockan 20.00, sen var det äta och iväg till stallet där Kulan var sur som ättika, betedde sig som en riktig tjurkärring, bet Mike i örat, förstörde kjedjegrinden och var allmänt otrevlig!
happy-face!
Det positiva idag:
1.) Mike har gjort ett toppenjobb här hemma! Det är alldeles rent och fint och luktar gott! Jag är så stolt över honom!
2.) 12 dagars ledighet! Ojojoj! Smaka på det: t o l v d a g a r ! :D Nuff said!
3.) Sverige imorrn! Mammas mat, prata svenska, vänner, familj, hästar! Oj vad ja ska må bra!
Nu ska jag försöka sova lite, måste upp toktidigt för att hinna med allt, men det är det värt!
See you in Sweden suckers!
och glad påsk!
Permalink Allmänt Kommentarer (0)
One down, one to go!
Jag överlevde! Bara en dag kvar!
YaaaaaY!
Har varit en riktigt konstig dag idag. Jag fick i stort sett ingen sömn pga min jäkla mage, men jag hade världens bästa Mike som tog hand om mig, masserade min rygg och klappade min mage tills jag somnade vid typ klockan 1, vaknade första gången vid 5 i morse och kräktes, sen vaknade jag igen vid 7 men somnade om, sen ringde klockan halv åtta, oh the joy! Vanligtvis så har magen lugnat ner sig över natten men så var inte fallet den här gången, så jag vaknade, trött som en gnu, hungring som en varg med astronomiska magkramper... jag var gnällig som värsta sortens kolikbäbis!
Sitter i soffan och har ångest över att behöva gå igenom den här dagen, då säger Mike: "Vill du att jag ska åka till stallet och ta hand om T?", behöver jag säga att jag har världens bästa sambo? Det är andra gången han räddar mig och tar hand om T, fast jag tror han gillar att göra det, annars skulle han aldrig erbjuda sig och det är juh ännu bättre liksom...att han faktiskt gillar hästen! Han e min hjälte! ♥
Så jag satt här i soffan och frös som en gris och ville bara krypa ner under täcket igen, men istället var jag tvungen att göra mig i ordning och ta mig genom hagelstormen (!) till jobbet för att vara där tidigt, hade allvarliga funderingar på vägen dit på att orsaka en liten olycka så jag skulle få anledning att slippa! Vill bara tillägga igen, jag gillar mitt jobb, det var inte det att jag inte ville d i t jag ville helt enkelt inte jobba alls idag!
Men så kom jag dit och då hände liksom nått konstigt, det var inte det att jag helt plötsligt kände mig fit for fight (jag måste ha sett ut som doom and gloom när jag klev innanför dörren!) för det gjorde jag inte, men det var liksom som att en där gnistan jag har, den där lilla rösten inom mig som talar om för mig att mitt kall i livet är att hjälpa djur överröstade allt negativt och från den stunde så gled allt på riktigt bra!
Vilket var riktigt bra tajming för det var inte nån "straight forward" narkos idag, så jag behövde vara steget före!
En "vanlig" narkos har 3 steg, typ.
1. en till ett par timmar innan operationen så ger vi "pre-medication" vilket i stort sett innebär lugnande, muskelavslappnande och/eller smärtstillande, beroende på vilken typ av operation vi ska göra.
2. I början av operationen så ger vi en intravenös injektion med narkosmedel, det knockar djuret i ca 5 -10 minuter så det ger oss tid att intubera djuret genom att föra ner ETT'n (endotrachealtuben)
3. När ETT'n är på plats så startar vi narkosgasen i kombination med syre.
(Det är förövrigt ofta så här det går till när vi männsikor blir sövda också! ^^)
Men idag då, ägarna hade inte lämnat in hunden förens ca 30minuter innan den planerade operationen! Så det var inte tal om någon pre-med här inte! Och att bara ge IV-narkos är oftast inte nog när man ska söva en hund för ofta så "slåss" hunden mot narkosen, dvs hundens kropp pumpar adrenalin så sömnen blir inte tillräckligt djup för att kunna föra ner ETT'n och visa djur är inte lämpliga att maska (dvs använda en mask för att få dem att andas in gasen), särskilt inte är operationen man ska genomföra är i munnen på hunden! En annan risk med att IV'a en opre-meddad hund är att man injicerar mer och mer narkosmedel och innan man vet ordet av så har man överdoserat och då är risken stor att man faktiskt tar livet av djuret!
Så vad vi fick göra var att först sedera hunden.
(Skillanden på sedativ och narkos.
Narkosmedel påverkar det centrala nervsystemet.
Sedativ påverkar det centrala nervsystem, blodflödet och kemin i hjärnan.
Måna människor tror att sedering enbart är en "lättare" variant av narkos vilket är fel, egentligen är det tvärtom, anledningen till att sedering används så ofta tex. vid tandraspning av häst, röntgen av hundar etc. etc. är att en korrekt utförd sedering är snabb att häva genom att ge en anti-sedativ injektion medans en narkos måste "arbeta" sig igenom systemet innan den försvinner.)
Och att ha en sederad hund på narkos är tusan i mig inte det lättaste eftersom sederingen påverkar hur hundens hjärta slår och hur den andas efter man på sätt och vis slår ut hjärnans naturliga signaler som talar om för kroppen att göra just de sakerna! Men samtidigt kan man inte ge en anti-sedativ injektion mitt under narkosen för man riskerar att hundens system kickstartar och kämpar emot narkosen!
Så det var en spännande narkos idag! Och jag fick mycket beröm av veterinären, jag vet att det låter fånigt, men det betyder fortfarande så himla mycket för mig att få höra att jag gör ett bra jobb! Jag blir så stolt över mig själv liksom.
Men så vad var det då vi gjorde?!
Jo vi tog bort Epulis (tandköttssvulster, övervuxet tandkött) från en hund, det är godartade tumörer som växer från tandköttet, de kan vara allt från ärtstora till som det vi såg idag, se ut som en egen livsform som lever i munnen!
Den hunden vi gjorde idag, hade så stora svulster att de helt täckte alla tänder från hörntänderna i överkäken och hela vägen bak till sista tanden! Och sen några mindre runt tänderna i nederkäken, det såg helt vedervärdigt ut, särskilt med tanke på att de tänder som var synliga var i ganska så dåligt skick så vi var också tvugna att göra en "dental".
Och hur hållar man operationsområdet rent när man gör en operation i munnen liksom? Men det var kul och intressant och utmanande! Fick vara mycket "hands on" idag, vilket jag alltid gillar.
önskar jag hade tagit bilder på hunden vi opererade idag, men tyvärr fanns ingen tid, men det ger er en ideé om hur epulis ser ut iaf. :)
Det värsta med att ta bort det är att det blöder så sjukt mycket när man gör saker i munnen! Det var som ett jäkla blodbad! Så det var oändligt mycket städande när vi var klara!
Well, hunden vaknade upp och åt genast upp maten vi erbjöd honom, så vi måste ha gjort ett bra jobb!
Måste tillägga förresten! Tänderna vi hittade under all extra vävnad var kritvita och oskadade! Så nu har han nästa "nya" tänder att äta med och kan om nån vecka eller så äta torrfoder igen för första gången på tre år!
Hittade förresten den här bilden på nätet:
det är det värsta epulis jag nånsin skådat!!
Nej nu ska jag sluta gagga..jag som bara tänkt skriva ett snabbt litet inlägg om att jag har haft en bra dag även om jag mått (och fortfarande mår) skit! Hoppas ni har överseende med allt mitt bladder! Men det är juh så, att skriva min blogg är juh faktiskt inte bara för er, den är faktiskt till för mig också, kan juh bara bladdra SÅ mycket med Mike innan hans öron trillar av, så jag får vädra här också liksom :)
Nu ska jag böka ner mig under täcket och hoppas på sköna drömmar och sen se fram emot min sista dag på jobbet innan 11 dagars ledighet! Woopwoop! See you in Sweden folks!
Nattinatt!
xoxox
Permalink Allmänt Kommentarer (1)
tjipp!
Får bli ett snabbt litet inlägg för jag mår inte så bra. :(
Efter att ha haft ett par riktigt bra veckor så har min mage gått i baklås igen och roligare kan man ha kan jag lova, särskilt med tanke att jag måste upp tidigt för att släppa ut monstret + att jag måste in till jobbet tidigt för att hjälpa till med en OP. Känner mig inte inspirerad alls! Två dagar kvar sen blir det Sverige, två dagar låter som ingenting, men just nu känns det som att det lika gärna skulle kunna vara 2 ljusår bort!
Jag blir så sur också, för jag har egentligen haft en riktigt bra dag, varför ska den behöva sluta på ett sånt här skitsätt?
~*~
Så idag hade Kulan återigen på sig sin sadel utan problem. Så jag tog ut henne på ridbanan och longerade henne/ gick med henne och hon verkade helt oberörd så jag slängde helt enkelt upp Mike. ^^
Eller ja, slängde och slängde, lyfte upp honom så han fick hänga på henne! Han fick studsa runt henne först, ni vet hålla i sadeln och hoppa upp vid sidan om henne och sen hävde vi upp honom. Det gick toppenbra! Vi gick även omkring lite utan problem, så nästa gång så får han sitta på henne ordentligt så får vi se hur det går! Men det blir nog inte förrens efter vi kommer hem från Sverige tyvärr, men det blir nog bra för då får hon lite tid på sig nu att smälta saker och ta sig en funderare.
Det var tyvärr lite svårt att ta en bild på henne när hon hade Mike hängandes över sig, jag har tyvärr bara två händer :) men Mike tog iaf en bild på henne när hon var ute på ridbanan.
sötaste Kulan!
~*~
Annars så har vi inte gjort så mkt idag, städat och fixat lite, ska försöka få ordning på det här stället innan vi drar till Sverige, det är så mycket trevligare att komma hem till ett rent och fint hus än att komma hem till misär! Mike är juh ledig ända tills vi åker så förhoppningsvis kan han få lite gjort de närmsta dagarna medans jag slavar på jobbet! Sen har vi börjat planera vår "trädgårdsförvandling" som vi tänker genomföra när vi kommer tillbaka, vi får väl se hur det går, men det ska bli spännande!
Sen var vi hemma hos Mikes mamma och pappa och åt kvällsmat och snackade lite skit sen åkte vi till Kulan på vägen hem och nattade henne och nu sitter jag här med magkramper från helvetet och ska försöka sova. Vi får väl se hur det går.
Puss mina hjärtan!
Permalink Allmänt Kommentarer (0)
Sunday...bloody sunday.
Jag gillar inte söndagar, det är liksom en hel ledig dag som går till spillo...bara för att man tänker på allt man borde ha gjort under helgen och allt som man måste hinna med i den kommande veckan. Fast jag tycker jag har varit ganska duktig på att förtränga det idag.
Även om jag vaknade seeeeent (härliga sovmorgon!) så har det varit en trevlig dag! Började med att åka till "The Tack Swop Shop", världens bästa ställe för att hitta ridutrustning! De har allt mellan himmel och jord när det kommer till häst- och ridgrejer både secondhand och nytt. Köpte ett schabrak, en vojlock (begagnade men fint skick), en lila longerlina och en rosa longerpisk, (sprojlans nya) och en sadelgjord i läder, begagnad men fin och allt för under 300 spänn! Inte illa om ni frågar mig!
Sen åkte vi till ASDA för att lösa in min skraplott som jag köpte igår, vann £15 (ca 180) sek! WoopWoop!
Sen hem för lite frukost och för att hämta sadeln, som jag hämtade hem igår!
Supertjusig om ni frågar mig!
ignorera gärna den stökiga bakgrunden! ^^
Så, sen var det iväg till stallet och hämta in monstret från hagen, hon betedde sig riktigt bra idag också. Jag upphörs aldrig att förvånas över hur duktig hon är med traffik!
Och nu till dagens fråga, hur provar man en sadel på en häst som man inte vet om de nånsin haft en sadel på ryggen förr? Jo man säger högt och tydligt "det är precis som att ha täcke på sig!" sen slänger man upp den! ^^
Hon var jätteduktig! Hon stog där och åt hö och så stencool ut. Så vi körde på och av några gånger, med och utan schabrak, med och utan sadelgjord (som passade!) och så gick hon omkring med den på lite i stallet, så imorrn kör vi nog "the full hog" och tar ut henne på linan i manegen!
första provningen!
Så sen var det hem igen och fräscha till sig och kvällen spenderades hemma hos Mark och Shirley (Mikes bästa kompis och hans flickvän) och deras dalmatiner Penny, var en trevlig relaxad kväll med god mat och film-kollande (på Marks kolossala tv-skärm!) kollade på "Shutter Island", jag gillade den även om jag inte är nått Leonardo fan!
Och nu sitter jag här och ska ta en snabbdusch innan jag slänger mig i säng och gör mig redo för morgondagen!
Jag är så hysteriskt omotiverad att det finns inte! Det är alltid så här, juh närmre semester man kommer desstom värre blir det, jag vill åka till Sverige NU!Men men, bara 3 arbetsdagar kvar! Whoop Whoop! Synd bara att jag måste in tidigt 2 av dessa tre, men det ger iaf lite extra klirr i kassan för nästa månad, vilket är bra! Och stallet är betalt, bilen tankad och djuren har mat så det räcker och blir över!
Så puss i ljumsken allihopa, vi hörs snart!
xoxoxox
Permalink Allmänt Kommentarer (0)
Cancer
En av de vanligaste operationerna vi gör är "lump removals", dvs. borttagning av obestämda knölar och bulor.
Många gånger så är det ofarliga knölar, fettsvulster eller liknande, vi erbjuder alltid ägarna valet att få knölarna iväg skickade till labbet för histologi, för att få reda på exakt vad för typ av knöl det är. De flesta ägare nekar detta, eftersom det kostar ganska så mycket och oftast för att när vi väl tagit bort knölen så kan vi se ganska tydligt om det är en "snäll" knöl eller en "elak" knöl. Det är oftast bara om vi ser en elak knöl som vi rekommenderar att skicka iväg den.
Det är här jag kommer till poängen ^^
Många gånger när vi tagit bort en knöl och vi har tittat på den och berättar för ägaren att vi tror med största sannolikhet att det är en malign knöl så frågar ägaren "Hur vet ni det?"
Nu ska jag förklara det, med hjälp av bilder jag tog idag och lite övriga bilder.
När man börjar en sån här operation så är det första snittet alltid det mest nervösa, för redan vid första titten på en blottad klump så kan man oftast se om den är snäll eller inte.
En snäll tumör ser liksom snäll ut! :)
De är ofta runda och goa och ser mjuka och goa ut (jag vet att det låter sjukt men det är sant!)
De är ofta väl avskilda från omkringliggande vävnad och ploppar gladeligen ut och låter sig tas bort!
En rund och glad, snäll tumör!
Elaka tumörer och andra sidan, ibland, men ytterst sällan så kan de först se ganska så snälla ut, men så fort man börjar känna på dem/försöka flytta på dem så inser man att så inte är fallet. Men oftast när man gör första snittet så väller de ut som något hämtat ur en Alienfilm! :S Och de sitter fast i omkring liggande vävnad på ett eller annat sätt.
En inte så gosig knöl!
SÅ till bilderna jag tog idag!
Vid första anblicken så såg knölen ganska så snäll ut, alltså innan vi ens lagt första snittet alltså, den var väldigt rund, vilket snälla tumörer oftast är. Men när vi började känna på den så började vi ana oråd. Så vi öppnade upp, först såg den rund och gosig ut men när vi började frilägga den...så släppte vi lös Alien!
"hudsidan", knölen såg liksom rund och glad ut!
"Undersidan", dvs den sidan som varit fastvuxen i kroppen.
Den ser inte så rund och glad ut längre.
Det här är dock långt ifrån det värsta jag sett, men man kan se att den här knölen inte hade nått positivt i åtanke!
Till vänster ser ni ett "hål" fyllt med mörk vätska, det är inte blod, eller var eller sårvätska, det är svart cancervätska! Samma sak uppe i håligheten till höger.
Har öppnat upp den lite för att kunna se lite bättre.
Närbild på de elakaste bitarna. :S
Ser ni den uppenbara skillnaden på en rund, go och glad klump och en elak och hemsk knöl?
Jag önskar jag kunde förklara bättre hur det känns att se en sån knöl "live", det är som att se en alien, det är så uppenbart att den inte hör hemma i kroppen, att det liksom lever sitt eget liv där inne och liksom lever på sin "värd". Men det är också så fruktansvärt tillfredsställande att ta bort dem! Särskilt när man lyckas med att få bort allt! En annan sak jag inte har förklarat ännu är hur de luktar! De luktar verkligen "död", alltså inte ruttet eller varigt, det luktar liksom som sulfa eller nått, hemskt otrevligt...det är ett annat sätt att veta att de är elaka, för de luktar verkligen nasty!
Well...det var typ min dag i bilder.
För övrigt; elaka tumörer kallas juh maligna... malign kommer från latin och betyder i stort sett "född att vara ond" och tro mig, när man ser en sån tumör så förstår man varför.
Nu ska jag försöka sova och hoppas på att drömma om rosa moln och såpbubblor och saker som luktar gott!
Har en lång dag imorrn, ska hämta sadel bland annat, wheeee! :D
Puss mina gullungar! Och om ni hittar några knölar på era djur, se till att få dem undersökta av en veterinär så fort som möjligt! För även om de verkar små utifrån sett, så kan en hel annan verklighet gömma sig innuti!
Pussisar!
Permalink Allmänt Kommentarer (2)
Litet kvällsinlägg.
Trött, trött trött.
Det har varit en lång och ostrukturerad dag.
Var tvungen att komma in tidigt idag och det har varit fullrulle non-stop.
Jag trodde det skulle bli en lugn och stillsam dag, hade till och med min bok med mig att läsa i ifall det skulle bli för långtråkigt. Tji fick jag!
Ska försöka göra en lång historia kort. För ett tag sen så fick jag/vi ett telefonsamtal från en kvinna som äger ett hundpensionat, hon berättade att hon i 3 veckors tid hade haft hand om Jessica och Greta. De är två schäfrar som ägs av en trogen klient till oss. Ägaren Miss S är på sjukhus och nu har hon fått sin dödsdom, hon har magcancer och kommer att dö. Hon vill göra det bästa för sina hundar och det enda hon kan komma fram till är att avliva dem båda. Till att börja med så låter det väldigt grymt och egoistiskt men man måste förstå att den här kvinnan skulle göra vad som helst för sina hundar! Och Jessica, 11år gammal har ganska svåra aggressionsroblem och är väldigt nervöst lagd och Greta 8år litar fullständigt på sin "syster" och har aldrig varit ifrån henne.
Efter mycket diskuterande fram och tillbaka och tänkande så kom vi fram till ett beslut och idag var det sags för verkställandet av det hela.
Jessica fick lugnt somna in i sin mammas kofta (mamma är på sjukhus och kunde inte vara med) på hundpensionatet och Greta får provbo hos en av tjejerna på jobbet! Vi håller alla tummar vi har för att det ska gå bra! Och jag vill tillägga att jag tror till 100% att det var rätt beslut att låta Jessica somna in, för även om hon var fullt fysiskt frisk så tror jag inte att hennes mentalitet hade gjort henne omplaceringsbar.
~*~
Vad mer hände, jo Kevin (den andra veterinären) ringde och hade en "överraskings röntgen" på gång, jag gillar att jobba med Kevin men liiiiite förvarning kan man juh få lol
Det var en ganska så vanlig Greyhound-skada vi röntgade..brutna tår. Och om jag får va lite stolt över mig själv... fan va bra jag e på o få snygga röntgenbilder! ^^
Inte min röntgen, men samma skada, ska se om jag kan fixa en bild imorrn eller så :)
Vad mer? Ja förutom en miljon telefonsamtal och alla mina vanliga arbetsuppgifter så hade vi dessutom en galen boxer inne! Hon hittades av några byggnadsarbetare, hon vandrade förvirrat omkring på deras byggnadsgård så de lämnade in henne till oss.
Hon hade ett microchip... så jag ringde telefonnummret... "telefonnummret är inte i bruk", ringde till motsvarigheten till typ telefonkatalogen för att se om jag kunde få ett nummer som var registrerat till adressen som microchipet var registrerat till, nej där bor ingen...så i slutänden så fick jag ringa till "dog warden" så de fick ta hand om henne..
...så snälla alla, om ni flyttar se då till att ändra era adressuppgifter osv. i microchipsregistret också! Annars tappar microchippet sin funktion liksom! :)
Vet inte vad annat som har hänt! Haha, min hjärna är mos! Men jag är på ganska bra humör iaf. det är alltid en bonus! Kan bero på att jag fått lön idag (jävla skitlön btw. fan vad jag hatar februari! Förlorar juh förtusan nästan en hel vekas lön på den där jäkla månaden!) så jag kunde köpa mina älskade weetabix minis! Frukost! :D
Så nu ska jag gå o nana så jag kan äta mina weetabix imorrn när jag vaknar, sista dagen på jobbet den här veckan! Tack snälla Emma igen som än en gång jobbar min lördag! Hon e för go hon!
Sen är det hästarbete hela helgen, halva måndagen och hela tisdagen! OCH förhoppningsvis så kommer det bli arbete med sadel på ryggen! (inte MIN rygg puckon, Kulans rygg! ;) ) för jag tror att jag gjort ett kap!
Jag har just köpt en bättre begagnad Kieffer sadel för 400spänn! Min tanke var att om den inte passar Kulan så kan jag sälja den igen för säkert det dubbla! :D Ska antagligen åka och hämta den på lördag!
Så vi får väl se :)
typ en sån här, lite mörkare i färgen och minimalt mer sliten.
Sååå nöjd än så länge, hoppas jag fortfarande är nöjd när jag hämtat den ^^
Weel that's it folks!
Nattkramar!
xoxox
Permalink Allmänt Kommentarer (1)
Ja, hörrni grabbar.
Så vad har hänt de senaste 2-3 veckorna? ^^
Jag ber om ursäkt för frånvaron men som ni säkert kan förstå så har jag haft fullt upp!
Det har varit ansträngande kan jag tala om, på alla plan! Fysiskt, psykiskt och ekonomiskt!
Men det är väl så, första månaden är hårdast, man måste komma in i allt liksom, bygga upp rutiner osv. och framförallt så går det åt en del pengar den där första månaden, hö, strö, foder, försäkring, fan och hans moster! Men jag har klarat det! Pengarna tog slut igår kväll och jag får lön imorgon så det har bara varit en dag på ruinens brant och det kan man juh klara av.
Så kulan (Tamara alltså, vi kallar henne helt enkelt för "T" {teeh} på engelska men efter ett samtal med mamma så kallas hon på svenska för "kulan"..lång historia ^^ ) anlände som ett bombnedslag! Hon har en personlighet som är ett par storlekar större än vad hon själv är och hon är outtröttlig, med andra ord, hon är en unghäst! :)
Men jag är så jäkla glad, hon passar mig perfekt, hon är otroligt lyhörd hon vill väldigt gärna vara till lags men hon vill också väldigt gärna veta varför man ber henne om saker, det är med andra ord ganska så lätt att arbeta med henne för det är som att ha en konversation med henne; man ber henne, hon frågar, man svarar, hon gör. Underbart!
Hon är dessutom väldigt orädd. Hon reagerar på nya saker men inte med att få psykbryt utan hon söker trygghet i mig, så sålänge JAG inte får psykbryt så klarar vi oss igenom det mesta, det inkluderar brandbilar, getter och olyckor bland annat!
Så jag hade henne inne till att börja med, för hon behövde avmaskas, avlusas och behövde komma till rätta innan jag kunde släppa ut henne, dessutom så behövde jag få tag på nyckeln till det fält där hon skulle gå.
I det här landet så behövs sånt mycket mer än i Sverige, övervakningskameror, lås på alla grindar etc. etc. för det är faktiskt ganska så vanligt med häststölder och sånt här, lite skrämmande men ganska okej i vårt stall, för det ligger i en trevlig liten by och polisen kör förbi på sina rundor.
Men iaf. nu tappade jag spåret lite.
Så i väntan på nyckeln till fältet så släppte jag ut henne på ridbanan varje dag, under uppsikt såklart.
Dag ett gick bra, dag två gick bra, dag tre...gick åt fanders! Haha! Jag vände ryggen åt i 5 minuter, sen hörde vi ett jäkla oväsen! Hon hade gett sig på att hoppa över den 130cm höga grinden, vilket va idiotiskt med tanke på att grinden är gjord av metall och resten av staketet är 10cm lägre och gjort av trä!
I vilket fall som helst så lyckades hon inte riktigt, hon fastnade med ett av bakbenen i staketet och hade liksom lyckats fläta in hela benet, det går inte riktigt att förklara, jag får rita en bild nån dag, men här är iaf en dålig bild på hur grinden ser ut nu för tiden!
...hon hade bakbenet över grinden och sen under den översta regeln och hoven fasthakad i regeln under..om ni fattar.. grinden är inte längre högre än staketet! haha.
Men hon var så duktig! Vi rusade fram till henne och så fort Leeann tog tag i hennes grimma så slutade hon panika och bara stog där, så jag kunde utan risk för mitt liv ta loss hennes ben..vilket inte var det lättaste men det lyckades. Jag tror att det var tackvare att hon höll sig så lugn som hon inte fick nån allvarlig skada! Hon fick ett skrapsår på framsidan av hasen så att säga och hennes skena och kota svullnade, me hon visade ingen egentlig hälta alls, men det fick bli 5 dagars boxvila!
Ni kan juh gissa om hon blev uttråkad eller vad! Men det gav oss samtidigt tid att "bonda" vilket jag tror var nyttigt!
Äta grep?
Men, hennes boxvila byggde också upp mina nerver, jag började frukta att släppa ut detta energi knippe efter 5 dagars boxvila! Särskilt eftersom jag blev rekommenderad att släppa ut henne påridbanan först! >.<
Men det gick bra, så länge man stog vid staketet och såg till att hon inte hoppade! (tror ta mi tusan jag köpt en hopphäst ;) ) Så jag insåg snabbt att det där inte var hållbart, hon måste ut nånstans större!
Så nästa steg var att försöka släppa ut henne i "the jumping field", alltså ett lite mindre fält där de håller hoppträningar. Enda problemet var att för att komma dit så var jag tvungen att leda henne över huvudvägen genom byn och jag hade ingen aning om hur hon skulle reagera på den typen av traffik (snabba bilar och många långtradare), jag var också tvungen att gå igenom en liten "park" innan jag kom fram till fältet. Men igen, även om det känndes som att jag höll i en handgranat och hon i stort sett hade energi sprutande ur öronen på henne så lyssnar hon på mig.
När vi väl kom fram till fältet så kunde jag äntligen släppa handgranaten och gissa om hon flög! Som en raket! Fram och tillbaka, runt, runt, hoppa, skutta, bocka, såklart med de obligatoriska brakpruttarna! ^^
Jag stog och vaktade grinden och stackars Mike fick vakta den enda "öppna" sidan av fältet och det enda rådet jag egentligen gav honom var "om hon kommer galopperande mot dig flytta inte på dig och visa inte att du är rädd!", men Mike är som alltid lugn som en filbunke så det klarade han galant!
Dessutom fy tusan vilka snygga gångarter hon har! (dressyrhäst? JAAA!)
Då och då lugnade hon ner sig några hekton och betade ett par minuter bara för att två sekunder senare rusa runt som en sinnessjuk igen! När jag 1½ timme senare tog in henne så var hon svettig som en norsk skidåkare och trött som en gnu! Men gud vad lycklig jag var och antagligen hon också! 
...betandes på hoppfältet...man kan se mig där i bakgrunden också! :)
Så nästa steg var att ta henne till hennes fält. Hennes hage är toppenbra, ett stort fält, det angränsar inte till någon väg, det är andra fält åt två sidor, 3 fotbollsfält åt ett och ett naturreservat och det fjärde hållet och med tillhörande hästkompis! Det var bara en sak... det ligger på andra sidan byn! Så det tar väl en 7 minuter eller så att gå dit med henne...längs med huvudvägen!
Fy tusan vad nervös jag var!
Det gick riktigt bra faktiskt, vi tog dit henne tisigt på morgonen så det var minimalt med traffik, hon hade fortfarande överskottsenergi så det var lite bökigt men hon lyssnade snällt på mig och jag var glatt överraskad och väldigt lättad när vi äntligen kom fram! Och OJ vad glad hon blev när hon fick en kompis! Och OJOJ vad glad han blev när han såg henne, Coco heter han en fyraåring som gått ensam för det mesta, han kom galopperande över fältet gnäggandes när han såg henne, han trodde nog det var för bra för att vara sant! Och de blev vänner direkt! Det var som om de kännt varandra i ett tidigare liv och äntligen blivit återförenade!
Ingen blyghet här inte, det var kyssar och smek på första dejten!
Stjärnan i sitt snygga täcke...med reflexstjärnor på! ^^
Jag tog av henne täcket efter ca 5 minuter, för Coco försökte bokstavligt talat slita av henne kläderna!
När jag skulle ta in henne sen kvällen efter så var hon ganska jobbig, fast ganska förståligt, det var mörkt, en hel del traffik och så var jag nervös... först så var hon ganska lugn, sen började hon hispa lite när hon insåg att hon lämnade sin kompis, sen blev det lite värre när några hästar i ett annat fält började skrika efter henne, sen var det som att hon insåg att hon var på väg till stallet och på väg hem till maten! Men även om hon betedde sig lite lätt frustrerande så försökte hon aldrig dra ifrån mig! Och det var juh faktiskt bara andra gången i hennes lilla liv som hon gick den där vägen! Dessutom så hade jag Mike med mig igen och det är skönt att ha det där extra moraliska stödet liksom.
Men morgonen efter så var jag alldeles ensam, det var bara hon och jag och världen. lol.
OCH HON VAR HELT UNDERBAR! Gick som en klocka, lyssnade på mig, träffade massor med olika fordon och brydde sig inte ett skit, inte en skit gick fel! Jag har aldrig varit så lättad! :)
Snyggaste stjärnan!
Ja, förutom våra "släppa ut i hagen eskapader" så har vi mest sysslat med, hänga på, hoppa runt och flytta för tryck...ni som kan häst fattar vad jag menar lol.
I övrigt har det väl hänt en massa saker på jobbet o så där, men det får jag ta i ett senare inlägg, för nu måste jag gå o sova, det har tagit mig en evighet att skriva allt det här, jag blir så lätt distraherad.
Och nu så är det juh slut på sena kvällar, vilket faktiskt har gått riktigt bra, kom in i rutinen riktigt fort!
Jag måste säga att även om den här månaden har varit väldigt påfrestande på många sätt och vis så ångrar jag mig inte det minsta, jag är så nöjd och glad man bara kan va, och det är jag värd! ^^
Nu ska jag inta en liknande position som Pop har, hon har de bästa sovpositionerna!
Så sov så gott mina godingar så hörs vi snart igen! Jag LOVAR! :)
P.S Hoppas ni gillar nya designen! D.S
pussisar!
Permalink Allmänt Kommentarer (0)
Brackens Tamara
...ja det är så hon heter, det nya stjärnskottet. Det är väl också hennes enda negativa sida (än så länge :)P ) vem vid sina sinnens fulla bruk ger en häst namnet Tamara? Jag känner att ett nytt bra smeknamn är på väg!
Jag gör bara en snabb recap om vad som hände i lördags! Vi packade in oss i bilen, jag Mike, Leeann och Owen (den ena av Lee's 10-åriga twins) och gav oss iväg på en 3 timmar lång resa för att kolla på hästen, kom dit, åt en underbar lunch och sen åkte vi hem...typ! haha.
Well hästen var fin, men både jag och Leeann reagerade på det ena bakbenet, som verkade ha en "klickade" has. Den skulle antagligen gå igenom en besiktning men det var det där lilla frågetecknet där. Säljaren verkade också va en väldigt mysko snubbe som inte gav nått bra intryck alls så jag sa att jag skulle tänka på saken. Jag är glad att jag hade Leeann med mig för hon var ett toppenbra bollplank. Så i slutändan bestämde jag och Leeann oss för att vi skulle kolla in lite andra hästar innan jag bestämde mig, bara för att ha nått att jämföra med. Så sent på lördagkvällen åkte vi oannonserat hem till en tant som Leeann visste brukar ha hästar till salu, Leeann har själv köpt tre hästar från henne.
Hon hade en ettåring, en tvååring och en treåring, alla från samma uppfödare och tvåringen och treåringen var halvsyskon. Jag fastnade genast för den där treåringen, hon har en utstrålning som få andra. Vi frågade henne vad hon ville ha för henne och vi tyckte båda att hon sa 650, men ville inte fråga om. Vi trodde båda att hon skulle vara en bit över £1000 så vi var ganska chockade. Så vi åkte dit igen på söndagen, såg henne röra på sig, pratade lite mer med henne och frågade henne igen om priset och den här gången hörde vi båda klart och tydligt 650! Chock! Så det blev inte att kolla på några andra hästar! Jag bestämde mig där och då på stående stund. Inget blev värre av att hon bara ville ha £10 för att transportera henne till stallet! ^^
~*~
Det har varit en lååååång dag, vi har flängt runt halva Cheshire som två skållade råttor för att få ordning på allt.
Det första stoppet var det viktigaste, BANKEN, det kan va bra att ha pengar om man ska betala en häst! ^^
Jag har väntat sen i fredags på att pengarna skulle komma in, för utan pengar har jag inte kunnat göra nått!
Inte ens köpa ett litet grimskaft kan man göra utan pengar..
..men iaf. idag så var de där, pengarna och det var juh en jäkla bra tajming!
Så tog ut £750. £650 för hästen, £48 för stallhyran och £40 till Mike.
Sen var det iväg till "Seven Oaks Saddlery & Farm Supplies" som är ett litet familjeägt företag som säljer allt mellan himmel och jord när det kommer till hästgrejer.
Så jag flög in som en virvelvind och köpte diverse "bra att ha saker" som grimma och grimskaft, lite borstar och spannar och lite "mat grejer" typ vitlökspulver osv. och även 10kilo morötter och 4 stora balar med spån. Allt detta tog mig kanske 5 minuter och kostade mig £100, den lilla gubben bakom disken såg så jäkla lycklig ut, han blev så glad att jag fick ett par ridhandskar gratis på köpet! :)
Sen var det bara att susa iväg till stallet för att få allt i ordning i stallet tills underverket skulle komma.
Klockan 14.30 anlände skönheten, hon var alldeles lugn och fin och gick med stadiga steg ut ur transporten, tittade sig omkring och verkade säga: "jaha det här duger väl", vandrade snällt in i sin box och började mumsa hö. Efter en stund så lämnade vi henne ifred så att hon kunde finna sig till rätta och jag gav mig av för att betala stallhyran, betalade för de kommande fyra veckorna, skönt att ha det gjort!
Efter detta så var det das för ytterligare ett äventyr, till Robinsons, det är typ som Hööks. För att köpa allt som jag glömde o köpa på morgonen ^^ Köpte världens tuffaste täcke!
ett sånt här fast med halvhals på, alla stjärnorna är reflexer! :D Hur bra är inte det!?
Sen på torsdag så ska jag hem till hon jag köpte T från, för o se om jag kan hitta ett träns som passar henne som jag vill ha och för o prova en sadel, passar inte den så köper jag bara en begagnad på ebay tror jag..för den här heppan kommer ändra form MYCKET så det är ingen poäng i att köpa en dyr sadel just nu.
Så heppan, kanske skulle beskriva henne också! :D
Hon är en renrasig Welsh section D / Cob.
Blir tre år gammal i april, hon är sutten på men inte riden.
E: Tynybryn Whats Wanted 32221 (GBR)
UE: Balnecroft Red Shadow 30039 (GBR)
Skulle gissa på att hon kommer växa sig till att kanske bli 152cm mkh i slutändan.
Hon har vita bakstrumpor, vit fläck mitt på nosryggen och vit fläck på mulen. Och fyra virvlar i pannan!
Jag är så himla nöjd! Få en vacker treårig welsh cob med bra stam och underbart temperament för ca 7 000 svenska kronor är fan i mig inte illa! Det är juh såklart en hel del jobb inblandat men hon verkar va en sån som tar saker som de kommer så jag är ganska så positivt inställd till det hela!
Ursäkta att bilden inte är den bästa men så här ser hon ut! :)
Rumpan är högre än frammen så jag är ganska säker på att hon kommer växa en bit till. Hon är väl ca 148cm eller så just nu.
Well mina vänner nu får det va slutbabblat om hästar och galna äventyr, jag är toktrött och jag måste upp tidigt imorrn för nu är jag juh med häst igen, då blir det inga fler sovmorgnar!
Pussar och kramar!
xoxoxox
Permalink Allmänt Kommentarer (3)
vad är det för dag i dag? vad är det för dag idag?
...idag är ingen vanlig dag för det är Tors alldeles egna dag, hurra hurra HURRA!
Eller inte, gud vad tråkig jag är..
Det har varit lite en sån dag idag. En intet-dag, lagom tråkig, lagom torr humor, lagom långsam... ja en sån där onödig dag. Just nu känns det som att allt bara är en lång väntan, vill bara att det ska bli lördag. Jag börjar bli så där nervös att jag bara vill att det ska va över!
Började dagen med att åka till stallet, med blandade känslor.
En av sakerna jag varit lite orolig för inför det eventuella hästköpet är att jag ska känna mig väldigt stressad, eftersom jag mer eller mindre "måste" hinna med hästen på morgonen, eftersom jag jobbar sent i stort sett varje dag, kommer sällan hem tidigare än 19.30 och om man då vill hinna med och äta o sånt där så finns det nästan inte en chans att hinna med ridning och dyl. på kvällarna. Under de härliga ljusa sommarkvällarna går det väl an men så här under vintern så är det juh en mardröm. Och vi vet väl alla att jag inte är nån morgonmänniska!
Så idag var nästan lite avgörande för hur framtiden ska bli, och det gick galant!
Kom inte iväg förrens 9.30 men han med både ridning och mockning osv. och hade ändå ganska så bra med tid innan jag var tvungen att åka till jobbet. Så två tummar upp för det!
Blackie var så söt idag. Varenda gång han sett mig hittills så har jag fått ett sött litet välkomstgnägg... inte idag, idag fick jag en tung djup suck! Haha...jag tror han redan fattat att jag innebär jobb! :D
Efter ridningen, som mest innebar mig tala om för honom att han är inte pensionär och han är inte heller onriden unghäst! Han är lite som Erna, det finns liksom inget mellanläge, det är fullt ös framåt eller så är det handbromsen i! Idag var det mest handbroms! Men vi tog oss igenom det också och tillslut så joggade han på riktigt snällt och i ganska bra form! Stackarn måste börja omvandla lite fett till muskler! :)
(han va topfint ryktad, men bestämde sig för ett lerbad bara för fototillfällets skull!)
~*~
På jobbet så var det en ganska så lam dag, inte mycket hände alls.
Hade två råttor inne för observation men förmodade Pneumokocker (den typ av streptokocker som hos männsikan orsakar bla. bihåle-, öron-, lung- och hjärnhinneinflammation) den ena var ganska mycket sämre än den andre men eftersom de bor ihop så fick båda stanna inne. Antagligen så kommer den sjukare inte att fixa det för han var verkligen illa däran :(
Well, nu blir det lite OS-tittande, verkar inte va nån bra svensk-dag dock :(, och sen blir det en tidig kväll, måste iväg imorrn på morgonen och köpa skor innan jobbet, för affärn jag ska till har inte öppet efter jag slutat jobbet, sen blir det jobb 12.45 - 19.00 och sen blir det storhandling för att sen ringa Leeann för att se om hon hänger med på lördag och sen ringa och bekräfta med de som säljer hästen att vi fortfarande är välkommna på lördag och sen bums i säng för vi måste ÅKA senast 8.30 på morgonen och sen blir det HÄST! :D Men mer om det på lördag...först en lång, tråkig och alldeles alldeles..onödig fredag! :P
Puss gullungar!
xxx