- - - -
Vet inte vad jag ska skriva.
Jag har något på hjärtat som behöver komma ut men det är inte ett bra tillfälle att göra det nu, vill inte babbla en massa om något där inte jag är huvudpersonen. Men jag önskar mer än någonsin att jag var i Sverige just nu, inte för min skull men för någon annans. All min kärlek och all min styrka till dig min älskade vän!
Permalink Allmänt Kommentarer (1)
Min nya man
Bobby
(jag inser nu hur funky mitt hår är..jag måste bli bättre på morgonrutiner..)
Jag är ingen kaninmänniska...har aldrig riktigt sett charmen, marsvin och gerbiler är mer min melodi.
Jag har inget kaninhat (så som mitt hamsterhat) jag har bara aldrig sett kaniner som intressanta djur, förens nu! Bobby, du stal mitt hjärta när får jag det åter!?
En sån personlighet! När jag första gången såg honom så låg han på rygg med blottade kulor, men nånting nom mig bara klickade till, det var kärlek vid första ögonkastet! :)P
(Jag hatar för övrigt kanin-narkos, försök själv hålla koll på en kanins andning och hjärtslag!)
När han vaknade upp så panikade han, kaniner gör det, det är deras naturliga flyktinstinkt, adrenalinet bara pumpar på de stackas små liven. Och först var jag lite försiktig av mig eftersom morgonpersonalen sa att han var aggresiv. Men det behövde jag inte oroa mig för det enda han ville var att vara i min famn! Så fort jag försökte släppa tillbaka honom i uppvakburen så panikade han och rusade runt som en duracell....kanin! Så fort jag tog honom i famnen igen så bev han lugn, putsade sin lilla nos och tog sig en tupplur. Så i 45 minuter så försökte jag jobba och gosa kanin samtidigt, kände mig som en afrikansk kvinna med barnet i handduk på magen! ^^ Men så värt det, fasen en sån gosing han var!
Och jag saknar honom! :'(
Permalink Allmänt Kommentarer (0)
Utlänning.
När jag var liten så hade jag en massa drömmar om framtiden, precis som alla barn har antar jag. Den där drömmen om vad man ville bli "när man blev stor" ändrades ganska så frekvent, det var allt från brandman till sångerska och skådespelerska till bibliotikarie. Jag hade även en facination för rullbanden och streckkodsläsaren på ICA, så under en ganska så lång tid så ville jag bli kassörska. (Och jag ska ganska villigt medge att jag är lite besviken på att vi inte har någondera på min arbetsplats, men desto lyckligare över "självscanningsmaskinerna" på ASDA). På många sätt och vis så vet jag fortfarande inte vad jag vill bli när jag blir stor, drömmarna och planerna har med åren blivit mer realistiska och vägen jag vandrar på har krympt från att ha varit autobahn till att nu för tiden va en ganska så trevlig gångstig liksom.
Men genom alla mina drömmar, genom alla år så har det varit en sak som följt med och det har varit min längtan efter att få bo och jobba utomlands. Jag kände att det var viktigt för mig att det skulle lösa upp nån knut inom mig som jag burit med mig så länge jag kan minnas.
Varenda gång vi var ute och reste med familjen när jag var liten så fick jag en känsla i kroppen som jag aldrig fick annars, det var en viktig känsla och jag har letat efter den ända sen dess.
Jag hittade den igen när jag flyttade.
I början när jag flyttade hit så flöt jag fram på den vetenskapen, att jag hittat den, det var liksom som att mitt liv inte riktigt var på riktigt. Jag hade huvudrollen i en film, jag kunde vara vem jag ville, göra vad jag ville, för jag var även regissör och skriver manus.
"Att ha det taskigt med sig själv i Paris är det samma som att ha det taskig med sig själv i Stockholm. Du kan aldrig resa bort från dig själv" säger Robban Broberg i en av sina texter.
Det är så som han säger, man kan inte resa bort från sig själv men vad man kan göra är att ändra sin scen. Hans och Greta platsar inte i Die Hard, men skulle kunna funka som statister i en Midsommarnattsdröm. Man kan ändra sin dekor för att få den att funka med ens sinnesstämmning och själ och när man väl är tillfreds med sin omgivning så kan man fokusera på sig själv.
Det är klart, även för mig blev det vardag, de där dagarna som bara är, de är inte bra, de är inte dåliga, de bara flyter omkring där i den grå massan. Men det är fortfarande min film. Jag har nu för tiden känslan att jag när helst jag vill så kan jag ändra min scen, nu kan min huvudrollsinnehavare funka i fler scener. Jag behövde byta scen för förstå och kunna se var i min "gamla" scen jag passar in. Jag är inte "on top of the world", men jag är on top of MY world!
Flytten gjorde att någonting inom mig la sig till rätta, jag inte bara vet vem jag är, men jag börjar så sakta att faktiskt tycka riktigt bra om mig själv (och jag struntar i om det låter arrogant). Jag ser inte lägre motgångar som oöverstigliga berg utan de liknar allt oftare labyrinter nu för tiden, det kan ta en stund att ta sig igenom dem och är de allt för svåra så har jag min egen häcktrimmer vid namn Mike (trodde aldrig jag skulle kalla honom det!)
Det som är bra med att jag insett att jag skriver mitt egna manus är att jag kan gå tillbaka i livet och se på det objektivt, jag kan såklart inte ändra på något men jag gå igenom saker som hänt i det förflutna och koppla bort allt det jag kännde då, jag kan titta på vad som hände, vad jag och andra gjorde, lägga det på minnet utan alla tunga (bra som dåliga) emotionella störningar och förbereda för framtiden.
Man lär sig inte bara av sina mistag, man lär sig även av de saker man lyckats med, det handlar om att minnas och att förstå.
Jag är såklart väldigt medveten om (och försöker inte på något sätt säga) att det inte alltid kommer va en dans på rosor, det har jag redan märkt och det är klart att det fortfarande är så att när allt är skit så känns det skit, men vad jag menar är att jag nu för tiden klarar av det mycket bättre. Alla bra filmer innehåller lika delar drama, action, romantik och skräck det kommer även min film att göra, men jag är bättre förberedd nu. Och jag ger mig fan på att den kommer få ett hejdundrande slut!
Bara idag hade jag två episoder av den där "flyga på vetenskapen" känslan, det var bara vanliga enkla saker. Den första va när jag gick från jobbet idag, jag stog där i duggregnet och solen bröt precis igenom precis när jag låste dörren och jag bara fylldes av den här känslan, en lugn, harmonisk...lycklig... känsla. Den kom från ingenstans, av ingen anledning. Jag är liksom bara lycklig över mitt liv, i mitt nya land, på min nya scen, även i min vardag.
Det ska jag säga er, det är underbart att bli lycklig för "ingenting".
Den andra var när vi hade varit hemma hos Mikes mamma och pappa och vi kramades hej då och Mikes mamma och pappa sa att de älskar oss, jag liksom fylldes av den där känslan av att jag är älskad för den jag är och nu vet jag vem jag är och jag gillar den jag är, det betyder så mycket mer då.
Permalink Allmänt Kommentarer (2)
Hård dag på jobbet...
... vi hade en sån här inne...BARA! :D
Sånna här dagar på jobet klagar jag inte på.
Gosa kissebäääs!
Nu ska vi iväg hem till Mikes ma och pa, äta på burger king på vägen, det blir man smal av! (För det har jag bestämt!)
puss i ljumsken!
xox
Permalink Allmänt Kommentarer (0)
Den köttätande vegeterianen strikes again.
Jag vet inte vad det är, om det är min OCD, eller om det kanske är min familj som har orsakat det. Men jag har vädigt svårt för att äta saker samtidigt. Kanske det härstammar från det faktum att i min familj så äter vi alltid salladen efter att vi ätit varmrätten så att säga, eller det kanske är mitt kontrollbehov? Samma anledning som till varför jag måste ha alla lampor tända när jag äter, för jag vill se vad det är jag stoppar i mig. (Bye be romantiska middagar med tända ljus liksom ^^)
Men det har börjat bli lite extremt på sistone. Jag kan helt enkelt inte äta grönsaker och kött på samma gång. Först äter jag kött (bara kött liksom, en stekt köttbit, korv eller vad som, så länge det är massor med kött!) och sen typ en halvtimme senare så äter jag grönsaker och dyl. Jag vet inte varför det har blivit så, men det känns rätt liksom. Med fågel eller fisk så är det mycket lättare att äta allt tillsammans, då tänker jag inte ens på det. Ja, jag vet inte....det är väl bara jag som är konstig som vanligt. ^^
Idag blev det iaf parmaskinka till "förrätt" och vegetarisk lasagne till "huvudrätt", nom nom!
(Fick mig förresten att tänka på ICA's vegetariska lasagne, fy tusan vad god den är!)
I övrigt har det varit en ganska bra dag, tyvärr så har den flygit förbi alldeles för fort.
Jag fixade och donade med hästarna imorse, lika fridfullt som vanligt, även om de blev alldeles till sig i trasorna när jag släppte ut dem i den nya hagen! De är så roliga, och faktiskt den som höll sig lugnast var Kulan - var så stolt över henne! Appropå att va stolt över henne, igår så red Mike på henne, på riktigt liksom! :D Det gick så jävla bra, han hade inte kunnat bry sig mindre liksom. Fast jag bara sitter här och väntar på ett bakslag, det måste ju komma nångång liksom. Och hjärnan har börjat rusa...jag är redan nervös inför första galoppen! haha, ja, ja jag vet...en sak i taget! 
~*~
Det var så sorligt igår på jobbet förresten. Hade en hund inne, eller ja snarare en tant inne (hon hade faktiskt bokat tiden för sig själv och inte för hunden, bara för att prata med vet).
Hennes hund har ända sen har var liten valp haft ögonproblem, hunden var nu 6 år gammal och trots upprepade försök att ordna problemen så blev det bara värre och värre, det hade vid det här laget kommit till den punkten där till och med specialistögonläkaren hade börjat ge upp hoppet. Hunden hade nu blivit diagnostiserad med grön starr, grå starr, blåsor på hornhinnan, bindhinnekatarr och en cysta på iris. Så efter lång disskusion fram och tillbaka så bestämdes det att det var dags att avsluta hans lidande, att allt vi kunnat göra hade blivit gjort.
Det här var så himla jobbigt. Jag var tvungen att gå ut till tantens bil, där hennes make satt och väntade, när han såg mig komma ut genom dörren så brast det för honom och tårarna började spruta, hämta hunden från baksätet i bilen, en levnadsglad, svansviftande Cavalier King Charles Spaniel, jag ville bara säga till honom att sluta va så jäkla glad! Usch, det var en hemsk situation. 
Han somnade in så fridfullt dock, så det var skönt.
Sov så gott lille vän.
~*~
Oh oh oh..appropå nått helt annat!
Jag har äntligen beställt en ny telefon! :D
Jag har suttit här och väntat på att min kontraktstid ska ta slut så jag kan beställa en ny feleton och nu äntligen har det hänt! Ny telefon helt gratis och bara halva månadskostnaden mot vad jag haft innan.
Och inte vilken telefon som helst utan den telefonen, den där jag har kikat på ända sen den kom ut, jag skiter i all skit folk sagt om den för den är söt och jag vill ha den och nu är den min! (Well så fort paketet blir levererat)
Nokia N97 Mini
Wheeee!
Wheee, den är så fin, jag är så lycklig, min nya lilla kärlek! ♥
Fast det är en sak som är lite märklig.
Jag hittade telefonen på en sida som heter mobilephonesdirect, det var det bästa erbjudandet och erbjudandet fanns bara med T-Mobile som operatör, vilket är den operatören jag har vid tillfället. Ja men gud vad bra tänkte jag, då kan jag bara uppdatera mitt nuvarande kontrakt och de skickar telefonen...väldans problemfritt. Men nehe, det gick ICKE. Vi ringde till T-Mobile och sa helt enkelt, jag vill updatera mitt kontrakt och få en ny telefon - nokia N97 mini. Då säger tanten "vi tillhandahåller faktiskt inte den modellen, den går bara att få från mellanhand", jaha ja sånt händer juh, men kan jag få behålla mit nummer? "Nej det går inte att överföra nummer från ett T-mobile kontrakt till ett annat om du inte köper telefonen från oss, det går bara om du byter operatör" Men jag gillar juh T-Mobile, ni har bästa paket-erbjudandet och alla grejer jag vill ha liksom. Men jaja...jag får väl byta nummer dådå.
Jag lovar er allihopa att ni ska få mitt nya engelska nummer så fort jag vet vad det är.
(Mitt svenska nummer är fortfarande detsamma och aktivt!)
Nehe ni..nu ska jag försöka krypa till kojs med mina magkramper :(
Utan Mike :'(
Hoppas ni har det bra allesammans!
Puss gullungar!
xox
Permalink Allmänt Kommentarer (0)
Solen skiner alltid i Murdishaw...
Himlen ser jätterolig ut, jag ser en krans med svart-blåa moln runomkring mig men just här där jag är är det strålande sol och varmt som i en bastu. Jag vaknade av att jag svettades som en gris, inte det trevligaste sättet att vakna på men det gjore mig lite glad eftersom det betyder att det fortfarande är soligt och varmt! ^^
Jag undrar om den här värmeböljan vi haft de senaste dagarna var den engelska sommaren som flög förbi? Att det kommer bli kallt och regnigt nu, jaja vi får väl se. (Den eviga optimisten).
Nu ska jag göra mig iordning för en dag på jobbet, ny vecka, ny energi, nya utmaningar.
Måndagar är alltid lite skrämmande eftersom man aldrig vet vad som väntar! Men det ska bli intressant.
(Ja jag försöker pep-talka mig själv ^^)
Sen ikväll så ska Mike ut på ridtur på Kulan, jag ska såklart hålla i rodret men ändå, det ser jag ännu mer framemot! Så..bring on Monday, I'm ready!!
xoxo
Permalink Allmänt Kommentarer (0)
Ja ni...
Det blev en ganska så bra dag ändå. :)
Började som sagt dagen med att susa hem till Leeann för en kopp kaffe och sen bege oss till stallet.
Vi provade den bomfria sadeln på Blackie (igen) med oklart resultat och sen lät vi faktiskt hästarna stå inne för det har varit hysteriskt varmt här idag igen, +30 grader. De stackars hästarna svettades bara av att stå stilla i skuggan i hagen, de verkade väldigt tacksamma över att få komma in.
Sen avmaskeade vi våra ponnies, med det bästa avmaskningsmedlet nånsin! TUGGTABLETTER som hästarna faktiskt gladeligen åt! En sån jäkla bra uppfinning!
Efter ett par timmar i stallet så begav vi oss till TESCO för att handla mat till vår BBQ vi bestämde oss för att ha hemma hos Leeann ikväll.
Sen åkte jag hem till mig och Leeann hem till sig. Här hade jag en liten dipp i humöret, för jag fick en hysterisk huvudvärk, typ migränliknande, väldans obehagligt! Men jag tog mig igenom den persen genom matlagning! Well, matförberedelser inför kvällen!
Vid det här laget hade Mike också vaknat och övervann värmeböljan och gav sig ut i trädgården för att jobba lite, det börjar verkligen likna nått nu! Jag blir så glad när saker går frammåt! ^^
Sen var det snabbdusch och sen ge sig iväg till Lee's, där vi spenderade en fem timmar eller så, ätandes gott och snackandes en massa skit! Väldigt själavårdande om inte annat. Och det är så himla behagligt hemma hos Leeann, även om de inte bor i de bästa området (inte det värst heller för den delen) eller så så bor de vid en väldigt behaglig plats, men utsikt över River Mersey, det är nått särskilt med vatten, det ger en en ro i själen liksom. Jag tror det har nått att göra med att man vet hur mäktigt det är, jag vet inte..kanske bara är lite filosofisk. :)
Sen åkte jag och Mike upp till stallet för att natta hästarna, jag älskar stallet på kvällarna, så lugnt och behagligt!
Och nu sitter vi här i soffan och kollar Criminal Minds, jag är lite deppig eftersom väderprognosen säger att värmen sakta ska försvinna bort under den här veckan, jekla skit, jag som börjar få så fin färg! ^^
Men man får väl se det positiva, jag ska juh jobba hela veckan + lördag och vem behöver sol då liksom?
Det känns som att även om helgen började lite skit så har jag faktiskt lyckats ladda om batterierna ganska så bra och känner mig kanske inte motiverad, men iaf. förberedd för veckan som ligger framför mig, en bra känsla.
Jaja, nu ska jag ta och umgås lite med gubben min.
Kärlek till er alla, några speciella lite extra mycket!
Permalink Allmänt Kommentarer (0)
Goooood moooooorning!
Uppe med tuppen!
(Ni vet den där tuppen som vaknar lite senare än alla de andra)
Idag ska bli en bra dag!
Mike är ledig, solen skiner och jag tänker positiva tankar.
Ska iväg till Leeann nu för att gemensamt ta oss till stallet och prova sadel.
Om dagen börjar bra så kommer den fortsätta bra!
Han en underbar söndag allihopa.
puss i pannan godingar!
Permalink Allmänt Kommentarer (0)
Kan inte sova...
...för det är 2000 grader varmt här inne!! (och nu fick jag Ebba Grön - 800 grader i skallen!)
Jag har huvudvärk och bara vill att Mike ska komma hem!
Usch vad jag hatar sånna här dagar, när allt liksom bara är fel.
Saknar mamma och pappa gör jag också! Och Freddie!..jag vet att hon vet precis hur jag känner mig idag.
Jag kanske skulle ta o deppa ner mig totalt förresten?
För varenda gång jag blir lite lagom deppig så blir jag handlingsförlamad, jag kan inte göra något nyttigt alls liksom men samtidigt blir jag uttråkad och för att få tiden att gå så pysslar jag.
Idag tillexempel så har jag tillverkat ett bokmärke och en namntavla men min nya fina Pyro Master (ni vet en sån där bränn-penna man hade i träslöjden som man kan bränna mönster med i trä och läder?)
Man kan inte riktigt se dataljerna här, men d e en massa streck och prickar. :)
(Frihands brännt - det du pappa ;) )
Så iaf. jag tänkte om jag deppar ner mig totalt kanske jag skulle kunna bli Felicia Van Gogh eller så? Fast måste jag börja dricka vin då? Och bli djup och filosofisk på heltid? Ehum...näe, jag tror jag skippar det då. Jag föredrar nog mina korta men intensiva depp-perioder då. Det är så tråkigt att va ledsen så jag klarar det inte nån längre stund. (bipolär hej hej!)
Vad jag skulle ha gjort idag:
* Agerat sadelutprovare
* Fortsatt trädgårdsarbetet
* Badat och borstat Ludde som fäller
* Diskat
* Sorterat kläder och städat sovrummet
* Klippt katternas klor
* Tränat Kulan
Vad jag har gjort idag:
*Skjutit upp sadelprovningen tills imorrn
* Tittat på trädgården
* Pussat på Ludde
* Byggt på diskberget
*Spritt ut mer kläder över HELA sovrummet
(bra jobbat där, verkligen!)
* Pussat katterna
* Kört förbi Kulan och kollat vattnet
* Slöjdat
* Legat upponer i soffan
* Kollat på typ 10 avsnitt av Criminal Minds
* Promenerat med vovvarna (yäy!)
* Blivit solbränd
* Lyssnat på massa mer eller mindre bra musik
*Kramat på Mike
* Ätit glass (typ bara)
* Förundrats över att mitt hår fortfarande är fuktigt 30 timmar efter duschen.
(luftfuktighet, jo tjena!)
* Tagit väldigt estetiska foton på mig, katterna, hundarna och Mike
Ett litet smakprov på mina underbara fotografiska talanger...
well, jag ska göra ett nytt försök att sova nu, för imorrn SKA jag upp och göra vad jag planerat, så är det bara!
Jag hoppas alla ni andra sover sött!
Jättepuss o kram på alla där hemma som jag saknar mig blå efter just nu! <3
Permalink Allmänt Kommentarer (1)
Vill inte!
Jag känner mig som en fyraåring idag....en trotsig, vresig liten gnällunge!
Har bara varit trött och matt och vill ingenting! Hade en paus i mitt gnällande mellan si så där 18.00 och 19.00, precis innan Mike var tvungen att åka till jobbet. Men så fort det var dags för honom att åka så blev jag lipig och ledsen istället.
Idag skulle ju va en bra dag! Vädret har varit fantastiskt, hundarna har blivit promenerade, hästarna har blivit gosade...men inget kan få mig glad idag känns det som. Det värsta är att det smittar av sig så nu har jag gjort Ludde gnällig också, han ligger i köket och så fort nån kommer i närheten (Pelle eller katterna) så sätter han igång med sitt dova brummande morrande, det ger mig huvudvärk. En annan sak som ger mig huvudvärk är det hysteriska luftfuktigheten!!! Det känns som att andas genom en blöt tvättsvamp!
Nej fan vad arg jag blir på mig själv! Ska gå o dra täcket över huvudet och hoppas på bättre lycka imorrn.
natti.
Permalink Allmänt Kommentarer (0)
War wounds
Så här på fredagkvällen så går jag igenom min vanliga rutin efter en veckas jobb.
Jag brukar ha lite "pampering time" och tar hand om mig själv.
Det är juh så, en del av min dagliga rutin på jobbet är att ständigt tvätta sig, all exponerad hud, särskilt viktigt när vi har operationer inne eller när vi har djur inne med infektioner (man vill juh inte ha en hund eller katt inne för observation med en potentiell dödlig infektion och sen va den som sprider det vidare till våra andra klienter liksom), det är bara det att vi måste tvätta oss med antibakteriell- och desificerandetvål hela tiden och det dödar allt...inklusive min hud :( Jag är vanligtvis torr som fnöske så efter en hel vecka på jobbet så börjar min hud allt mer likna papyrus.
Men då är det juh det där med "war wounds"... det är först vid det här tillfället som jag upptäcker alla sår och bulor som har uppstått under veckan och ibland (som tex. idag) så undrar jag vad tusan jag har sysslat med!
Högst uppe på huvudet så har jag en bula i Eyjafjallajökull storlek, min högra axel är dubbelt så stor (nästan) som min vänstra, mitt högra ben har blågröna blåmärken jämt utspridda, jag ser ut som en missfärgad leopard, jag har blodblåsor på tre fingertoppar, breda klösmärken på magen(!?) och sen har jag också de obligatoriska normala riv och klösmärkena. Hur kan jag inte upptäcka allt det här när det händer? Borde det inte göra ont vid olyckstillfället liksom? Kan det verkligen va så att jag är så fokuserad på annat att jag helt enkelt inte märker det?
Det är lite samma känsla som jag brukade få när jag kom hem efter en festival - var jag verkligen så full. Ja ni vet vad jag menar. :)P
~*~
I övrigt har det varit en konstig vecka på jobbet, bara massa konstiga klienter med konstiga djur och konstiga frågor. Igår tillexempel så hade vi en tant inne med sin hund (15årig Lakeland terrier), det var första gången hon någonsin hade varit hos en vet. och hon hade haft hunden sen den var valp. Det är inte så konstigt i sig, finns massor med människor som aldrig tar sina djur till veterinären, det är inget fel med det så länge djuren är friska, men det som var så konstigt i det här fallet var vad tanten sa.
Hennes son hade just visat henne hur internet fungerar och hon hade surfat på nätet... och där lärt sig både ett och annat så hon kom in för en gratis hälsokontroll, bokade in hunden för en "dental" och för att bli steriliserad, bokade in den för vaccination, avmaskning och microchipping. Allt på en gång! Sen undrade hon hur "det här med djurförsäkring fungerar"... hon hade alltså gått i 15 år med hund och inte haft en aning om att man kunda vaccinera, avmaska, sterilisera etc. etc. ibland undrar man hur världen fungerar liksom.
Sen hade vi en annan tant inne, som numera går under namnet "crazy hamster lady".
Hon bokade in sin hamster eftersom hon tyckte att han sprang mycket långsammare än vanligt i sitt hamsterhjul.
Okej.... även om vi tycker att en del saker låter konstigt så kan vi ju inte neka en klient att komma in om de är oroade liksom. MEN, in kommer tanten med den största f***ing hamsterbur ni kan tänka er, komplett med färgglada tunnlar och hjul och "gömställen" och gud vet vad.... det tog oss 30 minuter bara att få ut gnagardjäveln (ursäkta uttrycket, men jag är en hängiven hamsterhatare och den här lilla odågan gjorde inget för att promota sin ras!) ur buren! Väl ute ur buren så gick den till attack! Den bet sig fast i veteriärens finger så blodet bokstavligt talat droppade, sen flög den, ja FLÖG från bordet ner på golvet och sprang omkring som om den var på uppåttjack! varpå ägaren säger "Nej vad bra, det är så där fort han brukar springa!" Medans tanten står där och glädjeskuttar kryper jag omkring på govet och försöker fånga in minimonstret, veterinären står med kall kompress och försöker stoppa blödningen från fingret, in kommer tantens son (gud vet var han var från början) och säger "medans vi ändå är här, kan ni kolla på klumpen han har på magen, är den farlig?" Vid det här laget har jag fångat krittret med hjälp av blyhandsken vi använder när vi röntgar. Sonen undrar vad tusan jag sysslar med varpå jag lugnt och sansat försöker förklara att hamster hade attackerat veterinären och han sedan hoppat från bordet. Sonen säger då "det tror jag inte på, han är handtam!" WTF? Iaf. sonen ber att få hålla i sin hamster och jag erbjuder honom blyhandsken (som han nekar)han pekar mot fettvalken på hamsterns mage varpå hamster gör en flygande 180 graders vändning och biter tag i sonen! Sonen kastar hamstern tvärs över rummet i vild panik, sen vänder han sig om mot veterinären och säger "vad har ni gjort med min hamster!" Sen säger han att vi inte är en "riktigt" veterinärklinik och han vill lämna stället, säger till MIG att plocka upp hamstern från golvet igen och frågar sin mamma varför hon tog dit hamstern över huvudtaget, varpå mamman säger "men de fixade honom, titta så fint han springer!" Jag tvingas återigen fånga microvampyren, sonen stormar ut från kliniken och mamman ger oss "dricks" för väl utfört arbete!
Jag lovar er, det var som hämtat från en dålig komedi, det var helt surrealistisk!
Och jag har fått det bekräftat att hamstrar är satans avkomma!
Ja det var ett axplock ur min vecka, är ni avundsjuka? :P
Tyvärr så avslutades veckan i moll, med två kattavlivningar. Den första berörde mig inte så mycket, för det var en katt jag aldrig träffat förr men den andra... det var helveteskatten jag berättade om i förra inlägget... han hade jag juh liksom en personlig relation till och då blir det så mycket svårare :(
Det blir inte direkt lättare av att se en vuxen man gråta, nej usch vad hemskt det var, nu pratar vi inte mer om det! Sov så sött lille Ben.
Något helt annat förresten, jag måste bara berätta att jag har världens underbaraste hundar!
Båda mina hundar har alltid haft ganska så bra tänder, särskilt Ludde! Televinkens har börjat bli ganska så ofräscha på sistone dock så i torsdags (igår) bestämde jag mig helt enkelt för att ta in dem till jobbet för att fixa deras tänder lite. :) Något som vanligtvis görs under narkos, men mina fina hundar klarar det alldeles utmärkt utan! Fast än jag mer eller mindre högtryckstvättar deras tänder så sitter de där så snällt utan att bråka! Jag är så himla stolt över dem! Så nu har de skinande vita tänder och luktar munskölj! ^^
Så nu sitter jag här i födelsedagskostymen o ska hoppa in i duschen...jag känner mig alldeles kladdig, inte bara för värmens skull (som jag faktiskt tål riktigt bra nu för tiden) men för att vi har haft 100% luftfuktighet här idag... var glada att ni slipper det hemma i Sverige för fy tusan vad äckligt det är! :S
Ska se vad jag kan roa mig med ikväll nu när Mike jobbar natt. Vi hade ett riktigt mysigt möte idag han och jag förresten, vi möttes på ett café haha! Vi är tvugna att göra så om vi vill träffas över huvudtaget, eftersom jag oftast inte hinner hem innan han måste iväg och eftersom caféet ligger ca 5 minuter från mitt jobb plus att det ligger mitt emellan 'hemma' och Mikes jobb så är det perfekt.
Det känns alldeles mystiskt och konspiratoriskt att mötas så haha, jag kan nästan förstå mig på folk som varit gifta länge som börjar "dejta" varandra på nytt och låtsas som att de är främlingar! :)P
Well well, jag har en lång, härlig, varm och "hästig" dag framför mig imorrn så ska försöka komma i säng i någorlunda tid. Har förresten glömt att berätta att Kulan är mer eller mindre en riktig ridhäst nu för tiden! Men jag berättar mer om der imorrn!
Tjipp så länge godingar!
Permalink Allmänt Kommentarer (2)
Horoskop.
...jag tror väl inte riktigt på det där med horoskop.
Visst, jag tror nog att när du är född har viss påverkan i hur du lever ditt liv, men det finns så många andra faktorer, större och mer betydelsefulla faktorer som avgör vem du är och vad som händer, men jag gillar att läsa dem, om inte annt för att får lite inspiration och gode ideér.
Härom dagen så köpte jag en av mina favvo-blaskor (typiskt tjejtidning ni vet) och jag gillar verkligen mitt horoskop där ifrån, jag behövdet det!
Virgo
You tend to be hesitant at the best of times, so when you're really not sure about the best way forward, you can totally freeze up - not good! If you've felt unable to make a heart and soul commitment to your future, that should change now as your priorities become clear.
Satt jag inte här igår och klagade på att saker går långsamt och att jag inte kommer nån vart?!
Som sagt, jag ser det inte som att nån sitter där och vet hur jag har det, men jag ser det som en liten knuff i rätt riktning liksom. :)
~*~
I övrigt har det varit en ganska trevlig dag. Jag har varit ganska så trött eftersom jag inte lyckades somna förrens nån gång tidigt i morse, det är alltid svårast första natten när Mike går på nattskiften, sen blir det oftast lättare och lättare och lagom tills jag har vant mig så börjar han dagskift igen :P
Men jag hade en trevlig morgon i stallet och fick mycket gjort vilket var skönt, sen hem och väckte Mike vid ca 15.30, åkte och köpte mer sand till trädgården (om jag beöver köpa en endaste säck med sand till efter det här så kommer jag gråta blod!) köpte även en kratta till stallet och en ny, stor, fin vattenbalja till Kulan, (lila såklart! Alla hennes foderbaljor är rosa ^^)sen till Asda för att köpa mat, sen gav sig Mike iväg till jobet och jag åkte upp till stallet igen för att få lite hästpussar! Åkte egentligen bara upp för att jag hatar att va ensam hema just efter att Mike åkt, det känns verkligen ensamt då, men om jag åker nånstans när han åker och sen kommer tillbaka så känns det mycket bättre och jag kan tom. tycka om det. Mycket märkligt!
Jaja, nu ska jag sätta mig och borsta lite på Ludde som äntligen har börjat fälla! På riktigt liksom, det faller av i drivor! Pelle fällde redan i februari eller så, det hade varit så skönt om de hade fällt samtidigt, men sån tur ska man juh inte ha :( Tror att nån fär uppe har nått emot mig. :(
Sen blir det bums i säng och för hoppningsvis ladda om batterierna för en dag på jobbet imorrn. Ska hinna med en massa annat också (som att rida lite på Kulan om hon är på humör för det! :D ), men vi får väl se vad energin räcker till.
Sov så gott godingar!
x
Permalink Allmänt Kommentarer (0)
150.
Jag ber om ursäkt igen för den dåliga uppdateringen.
Det har varit så mycket på sistone allt från massor med jobb, städa hus, göra trädgård, mecka med hästen och gud vet vad. Jag känner mig helt deflated (be mig inte komma ihåg vad det heter på svenska), det finns så mycket saker som jag verkligen, verkligen vill göra, men det känns som att 80% av min tid är fylld med saker som jag inte vill göra. De resterande 20% inefattar saker jag tycker om att göra, men det går så långsamt, jag är så otålig! Samtidigt så stressar jag sönder mig, även över de sakerna som jag vanligtvis tycker om att göra, vilket resulterar i att allt känns skit. Men det är väl så, man måste trampa sig igenom skiten för att komma fram till dit man vill, önskar bara att det inte va så jävla tråkigt, deprimerande och frustrerande!
Jag inser att det här låter jättedeppigt och ångestfyllt, det var inte meningen...jag mår ganska bra! ^^ Och livet knallar på rätt bra, vi får saker gjorda, saker vi velat göra sen vi flyttade ihop etc. etc... det är som sagt mest det att jag har för lite tid och jag är alldeles för otålig.... från västfrontet intet nytt så att säga :)P
~*~
Måste berätta om min fredag! Det är vanligtvis den lugnaste dagen på hela veckan för mig, en sån där dag när jag liksom kommer i kapp och gör alla de där sakerna jag lagt på hög under veckan... så var icke fallet i fredags!
Vi hade the cat from hell inne för observation och dropp.
(Bara så ni vet, jag brottas hellre med 10 argsinta pitbulls med rabies än tar hand om rent utsagt elaka katter! Hundar är förutsägabara och lättbrottade, medans katter är slingriga varelser med alldeles för många vassa delar!) Den här katten är halvförvildad och bor på den lokala golfklubben, jag vill inte säga att han tycker om mig, men jag är nog den person han tycker minst illa om av alla oss som jobbar på mitt jobb. Han har varit inne ganska så mycket för steroid- och vitamininjektioner och hans hat har sakta men säkert byggts upp allt som tiden gått. I början så fräste han bara lite när man tog i honom, nu för tiden så låter han som en bandsåg så fort han kommer innanför dörrn och alla klorna är på givakt!
På fredagar jobbar jag ensam... allt hade varit frid och fröjd om han bara hade gjort som man sa till honom! Men nej... nu skulle han nödvändigtvis nysta upp bandaget som håller droppet på plats si så där var 20'e minut, i samband med det så stannade droppet...så inte bara behövde jag lägga om bandaget, jag behövde också kickstarta droppet, jag tycker inte om att vara så nära hans klor! tack gode gud för kattpåse! (typ tvångströja för katter)
den har små dragkedjor på väl valda ställen, så man tex. kan komma åt de olika benen o så där, det hjälper väldans mycket, men jag anser fortfarande att katter har för många klor!
Höjdpunkten kom när vet ringde o tyckte att jag kunde handmata honom lite eftersom han inte ätit på hela dan! Plus att hon ville att jag skulle väga honom. Så jag tryckte ner honom i kattpåsen och tog honom till vågen, då klöser sig kattfan ut ur påsen, han river den alltså i strimlor! Vilket resulterar i att jag har ett lösspringande miniatyrlejon i kliniken! Han såg ut som en flaskborste, med allt hår på ända och lät ännu mer som en bandsåg! Sen fick han panik när han insåg att hans ben fortfarande satt fast i droppet, så han började fräsande springa i cirklar och varenda gång han kom nära mig så gjorde han ett litet hoppsaskutt med alla klor och tänder dragna! En sån pers det var! Men jag klarade det också och blev faktiskt inte klöst en endaste gång! Agressiv PLUS att han har ont... oh the joy!
Jag komer aldrig förstå mig på folk som jobbar på kliniker som bara tar in katter, de måste ha dödslängtan!
~*~
Helgen hade två huvudteman.. ett: städa! Eftersom vi skulle få besök på söndagen (vilket är punkt nummer två) så var vi tvugna att försöka få lite ordning här hemma. Det tog mer eller mindre hela dagen! Det enda andra jag han med var att susa upp till stallet och kasta sadelgjordar på Leeann (hon var tvungen att låna en av mina eftersom Blackie slimmat till sig en massa), kasta lite morötter på T och undersöka hennes "bula". För flera veckor sen så fick hon en liten "bula" på halsen..alldeles uppe vid mankammen, det såg ut som antingen ett "nyp" från en annan häst, eller ett något större än vanligt - myggbett. I början tänkte jag inte så mycket på det men nu eftersom det gått så lång tid utan att det ändrats så hade jag börjat pilla lite på det. Och i lördags så lyckades jag få ut en kanske 0.5cm liten pinne ur bulan! Väldigt äckligt, men samtidigt väldans facinerande! Jag förstår inte att det inte blivit infekterat eller liknande efter så lång tid! Men ut kom den iaf och bulan ser redan bättre ut!
Så i söndags så hade vi en väldans trevlig dag (punkt två). Vi började med en hundpromenix, Jag, Mike, Ludde och Televinken och Mark, Shirley och deras Penny (18månaders dalmatin) i Delamere Forest. Jag har nog berättat om Delamere förut här i bloggen? Ett stort härligt naturområde som bara ligger ca 30minuters bilväg härifrån. (Ridavstånd från stallet!)
Efter promenaden så åkte vi hemåt, med ett litet stopp vid stallet för att hälsa på Kulan. Hon är så söt, när hon ser mig komma så kommer hon spingande till grinden! ^^
Jag har lite dåligt samvete för att jag inte har gjort nått nyttigt med henne i helgen, men jag antar att alla är värda en paus då och då, både mäniskor och hästar!
Man ser inte vad det står på skylten men det står
"Crabtree
Farm
Dum Spiro
Spero"
"entren" till gården och hästisarna i bakgrunden.
Sötaste heppan väntar på kramar!
(jag ber om ursäkt att jag blir aldeles fjortisfjollig när jag pratar om Kulan, jag kan inte hjälpa det! ^^ )
Ingången till vår stallavdelning, boxen allra högst upp är Kulans.
Vi har inomhusgrönska och "sky lights" (- alltså...eeeh takfönster?) och en liten köksavdelning. På andra sidan om väggen till höger kommer det så småningom bli ridbana, just nu är det bara en stor, tom föredetta ladugård (där Sue's dotter och hennes karl ska gifta sig i sommar!)
Kulans box (med inomhusgrönskan uppe på väggen) 4 x 3 meter. Ska skaffa/göra en snygg namntavla till henne.
Stallet från andra sidan, jag står i köksavdelningen och tar bild mot ingången alltså.
Om ni tittar på golvet så kan ni se var skylightsen skiner in. :)
Ska se om jag ta lite mer bilder imorrn eller så, på alla betesmarkerna och ridbanan osv. om jag kommer ihåg! ^^ Eller så får ni helt enkelt komma och hälsa på mig och kolla in stället själva!
Och mamma, jag vet att du läser! Skicka survival-kit snarast! Jag beöver saltlakrits och kroppkakor för att överleva! :D
Appropå svensk mat, efter promenix och stallbesök så åkte vi hem hit för att få i oss lite mat.
Jag gjorde renskav och älgskav med pressad potatis till dem! Med blandade reaktioner, alla kom överens om att det smakade "annorlunda" och förstog varför jag inte kunnat beskriva smaken, men jag tror att de tyckte om det! JAG tyckte iaf. om det, och det är juh det viktigaste! :)P Gud vad jag älskar ren! Och sån hemlängtan jag fick!
Sen blev det tonvis med glass till efterätt!
Något helt annat förrsten! Jag kanske ska bli kattmamma...bara tillfälligt, men ändå. :)
En av våra klienter har en katt som ska ha bäsar, men han kommer va på semester när det är dags för dem att kika ut så det kan hända att hon får komma hem hit till oss och ha sina bäsar här! Ååh, det skulle va så mysigt! Jag saknar missebäsar!
Well nu ska jag slappa lite framför TV'n innan jag ska försöka sova i min ensamhet, Mike jobbar natt igen
:( Lagom kul ...jag slutar jobbet klockan 19.00, han börjar jobbet klockan 19.00...kunde nästan inte va sämre tajming, men men...vi överlever det också. Och det ger juh mig lite tid att göra alla tjejiga saker...ibland så är det ganska så skönt att få vara för sig själv. Så länge man förstår skillnaden mellan att var ensam och att vara för sig själv, för ensam, det är jag verkligen inte!
Puss alla älsklingar!
x x x
Permalink Allmänt Kommentarer (1)
Det är KALLT!
Fast vi får väl skylla oss själva, vi stängde av värmen den 28april! ^^
Hade den igång några timmar härom dan för att värma upp rummet lite innan vi gick och la oss, men stängde av den igen. Det är en av de bra sakerna med att bo i "radhus", så länge grannarna har värmen på så klarar vi oss ganska bra! :D
Så vad har hänt sen sist? Inte mycket haha! Efter jag skrev mitt senaste inlägg så fick jag en släng av mina magkramper, inte trevligt alls! Kunde inte sova eller äta eller nånting. Samtidigt så fick Kulan brunst-anfall och betedde sig som ett hormonelt monster och hatade de andra hästarna och bestämde sig för att försöka kicka ner en vägg eller två. Så det blev lite omflyttning av hästar både lördag och söndag.
Det enda positiva i kråksången är att hon var inte det minsta hormonell mot människor och var fortfarande jättetrevlig att jobba med. Har även haft en riktigt trevlig helg med Leeann, vi båda hade en massa skit som vi bar omkring på så det var riktigt skönt att ventilera lite. Vi åkte till stallet för att göra lite nytta, efter två timmar så satt vi fortfarande i hennes bil, bolmade som två skorstenar och bara snackade och det slutade med att vi skrattade så vi kiknade! Detär skönt att kunna skratta åt allt elände också!
Igår så va hovslagarn ute och fixade Kulans fötter. Hon behöver inga skor än för hon gör juh inte så himla mycket, men jag frågade ändå hovis om hennes hovkvalitet. Jodå den är jättebra, eller med hovslagarns egna ord "hard as rock", så det var skönt att höra!
Sen var det Blackies tur och han skulle få nya skor. Jag älskar se på när hovslagaren jobbar, för i det här landet så varmskor man i stort sett ALLA hästar, att kallsko en häst är JÄTTEOVANLIGT. Så varenda gång hovslagarn står där med glödande röda skor och bränner fast dem på hästarnas hovar, röken som stiger (och den fruktansvärda lukten) så käns det som att jag har flyttats tillbaka till sent 1800-tal eller så....det är jättemysigt!
Fast jag undrar i mitt stilla sinna hur Erna skulle reagera om hon nån gång råkade ut för det haha! ^^
~*~
En helt annan grej! Härom dan så sökte jag på Kulans namn på google och hittade en bild på henne när hon var ett år gammal på utställning! :D Så himla kul. Det roligaste av allt är hon har juh förtusan knappt ändrats alls haha! Se själva:
Det enda som ändrats är höjden, längden på svansen och åt vilket håll manen viker sig, om ni frågar mig!
Så himla kul dock att få se hur hon såg ut innan liksom. Tyvärr har jag inte kunnat hitta nån info om hur det gick för henne på utställningen, men det spelar mindre roll. :)
Well well, nu ska jag ta mig i kragen, klä på mig och göra mig redo för ännu en dag på jobet!
Jag har kommit på varför jag inte gillar att jobba förresten, det hindrar juh mig i mitt övriga liv! Det tar för mycket tid liksom! ^^
Well när jag kommer på en lösning till det här problemet så lovar jag att dela med mig av min vishet!
Puss så länge!
Permalink Allmänt Kommentarer (1)
thank god it's Friday!
Whooopiedooodledoooooo!
Friday, Fredag, Freitag, Viernes, Perjantai, kallat vad ni vill, men guuuuud vad skönt!
Jag är så trött på den här arbetsveckan att det finns inte, äntligen är den slut! Jag skiter i vad som händer nästa vecka, inget kan va värre än vad den här veckan har varit. Jag kände det direkt när jag satte mig i bilen och skulle köra hem, min hjärna bara kollapsa, kunde inte tänka rakt.
Vi hade som sagt en bitch-spay (tiksterilisering) inne idag, världens sötaste lilla cream-färgade cocker spaniel.
Det var så kul när ägarna kom och skulle hämta hem henne. Jag håller hundens journal i handen medans jag går igenom efterskötseln med ägaren. Vi har kollat på operations området och sedans står vi och pratar lite, då säger ägaren plötsligt "27 stygn!!!", jag undrar lite förvirrat vad han menar, då säger han "det står där på hennes journal att ni har satt 27 stygn! Jag kan bara se 7, jag tänker inte betala för nästan det tredubbla!"
Jisses...det som inte syns finns inte? Jag förklarade för ägaren att hon har 10 stygn i muskellagret, 10 stygn i fett/underhudslagret och 7 i det ytliga skinnet. Då säger ägaren "jag visste inte att ni öppnade upp så mycket!"
Nehe...var trodde du att livmodern och äggledarna fanns? Precis under skinnet eller?
Ibland blir man så trött. Så efter en väldigt genomgående förklaring av hela proceduren så såg han ganska så lugn och nöjd ut, betalade och var på väg ut, då säger han "det kanske är bäst om jag lyfter in henne i bilen då va?" :)
Jag vet att jag antagligen överreagerar lite efter en lång vecka, jag vet att alla inte automatiskt vet att vi lägger stygn i alla lagren, men jag förväntar mig att man iaf. har en någorlunda uppfatning om var livmodern finns! ^^
Jag höll mig från att berätta att hon faktiskt har fler stygn inne i kroppen, där vi knyter av blodflödet etc.
Påminner mig om den damen som undrade hur vi skulle ta bort de invändiga stygnen på hennes katt, eller om katten helt enkelt skulle få ut dem "den naturliga vägen". Om ni bara visste vad man får höra när man har det här jobbet! En dag ska jag berätta alla historier haha!
Stygn i muskellagret.
Stygn i fettlagret.
Stygn i huden.
~*~
Så, nu är jag väldans avslappnad och ser framemot en underbar helg. Ska ut till stallet tidigt imorrn för jag har morgontjänst, lördagmorgon i stallet kan va den bästa tiden på dygnet, bästa stunden på hela veckan!
Jag ska se om jag kan sitta på henne imorgon, vi får se vilket humör både hon och jag är på.
Men i vilket fall...helgen kommer bli underbar, för det har jag bestämt!
puss på er gullungar, hoppas ni också får en trevlig helg!
x x x
Permalink Allmänt Kommentarer (0)
Det blir inte alltid som man tänkt sig.
Tänkte blogga i tisdags kväll och i onsdags...men absolut inte idag. Men nu sitter jag här.
Jag vet inte vad som har hänt den här veckan, det har varit så stressigt att jag inte längre kan hålla isär dagar och tider och annat, men jag får väl försöka berätta vad jag gjort så gott det går.
Så.....var ska vi börja, ja just det, lördag!
Kortfattat, hästapållen travade (alltså gick) så snällt in i hästlastbilen som om hon aldrig gjort annat. Alla anlände helskinnade till nya stallet och installerade sig fort. Vi har ett litet triangeldrama på gång, Jack älskar T, T älskar Blackie och Blackie undrar vad tusan det är som står på, han vill bara äta gräs och ha det lugnt och skönt! ^^ Så det hela har resulterat i att de alltid står på rad, HELA tiden, Jack först, T i mitten och Blackie sist och så länge de håller den ordningen så är allt bara bra. På det hela taget så verkar de trivas riktigt bra ihop. Jack och Blackie har gått ihop innan så det är bara T som är ny i gänget, men jag tror det hjälper mycket att hon är ett sto och det faktum att hon bara är tre år gammal, så hon är ganska så undergiven fortfarande. Hon är dessutom minst så det hjälper också.
Tamara och Blackie i en av sina nya hagar.
Och så hela trion Jack, T och Blackie.
Förutom mer "hästande" så fortsatte vi vårt trädgårdsarbete i söndags. Jag tänker INTE lägga upp några bilder förrens vi är helt färdiga, men jag kan avslöja att det kommer bli så jäkla fint!!! Jag är så stolt! Och så gjorde vi världens klipp! Jag hade siktat in mig på en speciell sorts gatstens-liknande stenar för att lägga som "ram" runt vår fjärilsbuske, de stenarna skulle kosta £1 per styck, men så åker vi till ett annat ställe, då hittar jag samma stenar fast i bättre färg och de kostade bara £0.60 stycket...sparade minsann ett par hundralappar där! Vilket var väldigt välkommet, för just nu känns det som att jag bokstavligt talat gräver ner alla mina pengar i trädgården! :'( Men jag vet juh att det behövs OCH att det kommer öka värdet på huset (jag försöker iaf tänka positivt!)
Kanske skulle hyra en trädgårdsmästare för mina pengar istället o be honom fixa oss en sån här? :D
Min lediga måndag användes på bästa sätt, genom massor med hästträning!
Vi var på upptäcksfärd på nya stället, visade henne hela stället, gjorde lite jobb på ridbanan och träffade nya hästar! T såg ut som hon aldrig hade sett en häst förr, hon var så rolig, såg ut som om hon hade sett aliens landa, hon spände varenda muskel i hela kroppen och kunde bara inte sluta glo på dem! Hahaa!
Sen hängde både Mike och jag på henne och hon var som lugn som en filbunke, det enda som skrämde henne var när jag brakade igenom plastpallen som jag stog på! ^^
Så när vi åkte för att köpa lite grejer till trädgården så investerade jag även i en stadig två-stegs pall!
Så i tisdags var det dags. Efter lite upp- och nerhopps träning på stenmuren utanför stallet så var det dags för Mike att sitta på henne. Hade nästan inte kunnat gå bättre! Hon såg mest ut som om hon undrade vad fan han sysslade med och var mer fokuserad på att försöka ta reda på vad jag hade i fickorna! Måste också säga att jag är VÄLDIGT stolt över min kära Mike som gjorde precis allting rätt!
Ni får be om ursäkt för dålig bildkvalitet på kommande bild, men det är inte lätt att försöka hålla ordning på en treåring med ryttare på ryggen för första gången samtidigt som man försöker ta ett foto och hon försöker äta ens telefon i tron att det är en morot!
Sen var det slut på det roliga.... och det var jobbdags. :(
Var inne tidigt (12.00) på jobbet i onsdags, hade tre (3!!!) operationer. Två av dem var iofs på samma hund men det var med ny scrub-up emellan så det är som att helt starta om liksom och sen gjorde jag en op med Kevin också, sen var det hysteriskt många rutinärenden hela eftermiddagen och jag kom inte hem förrens 20.30 :'(
Idag var jag inne klockan 11.30 gjorde typ en billjon röntgenbilder på en hund och sen opererade vi bort några lipom. Op'en var inte klar förrens klockan 15.00 och sen började rutinärendena klockan 16.00, hade knappt ens tid att städa undan efter op'en! Dessutom var dagens hund en "ylare" som vägrade komma till ro i kenneln så hälften av hennes vakna tid var jag tvungen att gå omkring med henne i koppel bara för att hon skulle hålla käften! Jag är helt slut i huvet och vet inte hur jag ska klara av morgondagen! Vi har en bitch-spay inne så det blir mer op. Missförstå mig rätt, jag gillar att hålla på med narkosen och operationerna, särskilt i onsdags var det riktigt kul, för då frågade faktiskt vet'en mig om råd (!) och jag fick ge henne tips om bästa sättet att göra saker. För just den typen av op har faktiskt jag mer erfarenhet av än vad hon har! :D Vi opererade bort en tå, något som jag gjort jag vet inte hur många gånger med den andra vet'en - Kevin, men som Maeve bara gjort ett par gånger tidigare. 
Men iaf. som sagt det är inte operationerna som gör mig slut i huvudet, det är all stressen efteråt!
Jag önskar jag kunde ändra om lite i hur vårt schema funkar, för jag jobbar a l l t i d ensam! Medans det alltid är två nurses på morgnarna. Så tillexempel som idag, jag kommer in klockan 11.30 och börjar göra iordning allt för op'en, dra upp mediciner och beräkna gas, ta fram all utrustning, decinficera osv osv. medans morgonpersonalen gör allt "vanligt" arbete, dvs svarar i telefon tar emot klienter som kommer in osv. Klockan ett så slutar morgonpersonalen.. så då står jag där ensam, som narkossköterska, djursjukvårdare, receptionist, telefonist, städerska och allmän alltiallo! Det känns inte direkt genomtänkt liksom, särkilt inte som i onsdags när operationerna höll på ända till klockan tre... ibland fattar jag inte själv hur jag lyckas hålla allt i huvudet.
Hur som haver...det är dags för mig att bädda ner mig och försöka sova gott! Mike ligger redan här brevid mig och slumrar och där kan han juh inte ligga alldeles ensam! :)
Bring on tomorrow så det kan bli helg nån jävla gång!
Puss på er!
Permalink Allmänt Kommentarer (0)
Fetto!!
Alltså inte jag! Utan den Weimaraner-tik vi hade inne för operation igår!
En Weimaraner-tiks vikt borde ligga på 22 - 28 kilo, damen vi hade inne vägde 47kilo!! Ja hon är iofs. den större typen av Wejje så 30kg eller så skulle va acceptabelt, men 47!!!
Jag trodde på allvar att det låg en flodhäst på operationsbordet när jag kom in.
(en Weimaraner som ser ut som den ska!)
Sen var vi inte klara med operationen förrens klockan 2 typ (vanligtvis så försöker vi va klara och städade klockan 1) så redan från början så låg jag en timme efter i allt jag behövde göra, slutade inte förrens 19.30 så jag var en timme efter hela vägen så att säga och ändå så var det ett par saker som inte blev gjorda. :(
Men jag ska sluta tänka på allt som inte blev gjort och istället koncentrera mig på att jag har f y r a dagars ledighet framför mig! ^^ Wheeee! :D
Ska strax ge mig av för att fixa det sista i gamla stallet, en sist städ så att säga, sen upp till nya stallet och göra det redo för ankomsten! Jag börjar bli lite nervös nu, för lastning o allt sånt, för jag har verkligen ingen aning om hur hon kommer reagera! När jag köpte henne så var det juh säljaren som fixade med transporten. Men det löser sig nog, jag ska försöka att inte oroa mig för saker som jag inte vet nått om!
Well well, no time to hang around!
Det är dax för mig att starta dagen!
pussisar!