Näsa
Finaste näsan <3
Permalink Allmänt Kommentarer (0)
Kan nån säga till mig att röra på fläsket?
Pappa har alltid sagt att jag är lat och jag har alltid sagt att han har fel.
Jag tror fortfarande att han har fel.
Lathet = arbetsovilja, slöhet, lättja.
Tycker inte det stämmer in på mig alls.
Jag lider av kronisk handlingsförlamning.
Enligt vårdguiden:
"Ett annat sätt att försöka klara sig från hot är en ”speladöd”-reaktion. Det är när vi inte längre ser någon möjlighet att handla. Då blir vi trötta, ledsna, uppgivna och vill dra oss undan. Kroppen styrs då av ett bromssystem snarare än av ett gaspådrag. Det är en slags handlingsförlamning."
Så är det och har varit så länge jag kan minnas. Som yngre handlade det mest om att jag hade så många drömvärldar som snurrade i mitt huvud, drömmar - mer eller mindre realistiska, planer - även dem mer eller mindre realistiska. En konstant pågående beslutsångest (kombinerat med prestationsångest) och en obeskrivlig rädsla för att göra FEL. Bee it fel beslut eller ett rent sakligt fel. Vilket också lett till kroniska sömnproblem, depressionsperioder och att jag i perioder avskärmar mig från saker och folk, särskilt då människor jag bryr mig om eftersom det är deras åsikt som spelar roll.
Jag hatade att få frågan "vad vill du bli när du blir stor?"
Inte för att jag inte visste utan för att jag inte ville att folk skulle veta för då skapade jag press på mig själv att leva upp till det.
Varenda gång i livet jag har ställts inför något som jag både VILL och VET att jag kommer klara av så gör jag det, jag gör det snabbt, effektivt, intensivt och bra. Eftersom jag vet att jag kan.
Ställs jag inför något jag av någon anledning inte tror att jag kommer klara, eller inte vet om jag VILL göra i min framtid så låser det sig. Jag backar in i min bubbla, skärmar av mig, utåt verkar lat och ovillig, men inombords pågår en fruktansvärd aktivitet. Ibland kommer jag ut i andra änden och gör det och klarar det, alternativt så låter jag det dö där inne i bubblan, tyna bort och låtsas som att det aldrig fanns. Allt beroende på vad jag bearbetat och kommit fram till där inne.
Problemet är inte egentligen att "klara av" saker, utan att låta helt uppblåst så vet jag att jag "klarar" allt, men jag i min bubbla m å s t e va BÄST. Allt annat är ett nederlag.
Hur som helst (skulle kunna skriva om det här i evinnerlighet, en avhandling i framtiden kanske? :P)
Det är fortfarande så här, in och ut ur min jävla bubbla. Jag är något bättre än vad jag var, men den där rädslan sitter alltid där. Att göra FEL är det värsta jag kan göra. En dödssynd liksom.
Det blev ett jäkla långt inlägg med tanke på att jag bara tänkte skriva att jag inte fått nått alls gjort efter jobbet idag :P
Well well nya friska tag imorgon, kanske bubblan spricker då.
Natti från den handlingsförlamade.
Permalink Allmänt Kommentarer (1)
Man kan ju tycka...
... att ens klienter kunde säga till när man ser ut så här och inte bara fnissa åt en! It's been a looooong day! ;)
Permalink Allmänt Kommentarer (0)
Omvänd omvänd psykologi.
Varför är det så svårt att somna när man vet att man måste upp tidigt? Och ju mer man tänker på det desto svårare blir det. Suck :(
Det hjälper i och för sig inte att vi precis va ute på hundpromenad, man piggar ju på sig då. Men vad göra? Dels jobbade jag sent och dels är det alldeles för varmt för stackarna att va ute dagtid. Anything for my boys liksom :)
Jobbet idag var en sån där jobbig dag, ni vet en sån där där det känns som att man rusar runt och gör tusen saker men när dagen väl är slut så ser allt ut som kaos och man har en miljon saker kvar att göra och det verkar som att man inte gjort nått alls. I vanliga fall så tar jag övertiden och får allt gjort för jag hatar att lämna saker för nästa dag, pedanten i mig fixar inte det och så kommer jag tänka på allt ända tills jag kommer till jobbet igen o vem fan orkar med det liksom? Men idag fixade jag det bara inte utan var tvungen att åka hem, bort från skiten. Så nu måste jag försöka orka/hinna med det imorrn istället vilket i och för sig kanske inte är så lyckat eftersom vi är fullbokade imorrn och jag o Mike hade tänkt åka med voffarna till havet på eftermiddagen. Men heyho choices and all that :/
Ska i vilket fall som helst bli kul o se om Chucky tänker bada i havet! Han brukar stanna när han blir blöt i håret så bu när vi har snaggat honom kanske han tänker plumsa i! :D
Ne nu får jag sluta snacka gojja och VERKLIGEN försöka sova! :)
Natti från Chucky och mig, min ständige följeslagare! <3
Permalink Allmänt Kommentarer (0)
Apropå Mike förresten.
Anledning #3485 till varför jag älskar honom och varför han får mig att känna mig älskad:
Varje dag när jag kommer hem från jobbet så står det en kopp kaffe på köksbänken och väntar på mig och det har det gjort varje arbetsdag i 5 år. Oavsett om han jobbar nattskift, dagskift, inte jobbar alls, oavsett om han är hemma när jag kommer hem eller inte.... så står den där, den perfekta koppen kaffe, i min favoritmugg.
Permalink Allmänt Kommentarer (0)
Hujeda mig en sån dag det var!
Ja fy fan rent ut sagt.
Ni vet en sån där dag när man väl sätter sig ner och då inser att sist man satt ner var 12 timmar sen och hjärnan bara smälter.
Fast allt gick bra och med bra menar jag att allt gick utan missöden. Tyvärr bumpade vi njurkatten :( hon visade ingen direkt förbättring och ägaren valde att låta henne somna in, vilket jag tycker var ett bra beslut, sorgligt men rätt. Så sov så gott Buttons och ha så skoj i katthimlen.
Operationen gick bra, väldigt stolt över narkosen, lugn och stabil hela vägen, händelsefattigt uppvaknande och hunden travade hem efteråt. Jag tävlar alltid med mig själv, hur konstigt det än låter, men efter pre-op checken så bestämmer jag mig för/gissar vilket pulstal och resp rate djuret kommer ligga på när rätt nivå narkos är nådd, idag var jag spot on på pulsen och bar 2 ifrån respen, catchang! Fast jag skulle gissat på högre resp eftersom det var en whippet, jag skyller på ringrostighet ;)
Jag har oftast rätt när det kommer till whippets & greyhounds efter alla år med Kevin.
Sen efter alla rutingrejer på eftermiddagen precis när man tänker "phew en sån stressig dag" och slänger igång vattenkokarn så kommer två lintottar på kanske 8 & 10 år inspringande och skriker att det är blod överallt och att deras hund kommer att dö. Great, precis vad man önskar sig 40 minuter innan stängning.
Sa till barnen att springa hem igen och säga till mamma att hunden måste komma in. Så 30 minuter innan stängning så kommer hunden in och mycket riktigt så är det blod precis över allt... suck. Den hade skurit av sig nästan hela hältrampdynan. Vi gjorde vad vi kunde på den tiden vi hade och rekommenderade dem att gå till akutveterinären för att få det fixat ordentligt, vilket de inte ville så jag kunde inte göra mer än att boka in dem för imorgon och hoppas på det bästa. Gav dem dock numret och vägbeskrivning till akuten och ringde och gav history till akuten så vi får väl se. Så 11/2 timmes övertid senare kunde jag äntligen sätta mig i bastubilen och köra till hästarna och sen hem för att ta ut alla hundarna. En jävla tur att jag inte jobbar heltid (oh the irony).
Två dagar kvar att jobba denna veckan vi får väl se hur det går, hoppas på att det lugnar ner sig!
Nu ska jag sätta mig med ett glas o'boy och titta på "toddlers & tiaras" och försöka ignorera att jag luktar i lika delar; blod, hästskit och blöt hund. Och försöka få in 12 timmars vila på de 8 timmar jag har innan Mike kommer hem och vi ska gå på hundpromenad igen och hela hulabaloot börjar igen!
Permalink Allmänt Kommentarer (0)
Busbrölande fluffmongon
Permalink Allmänt Kommentarer (0)
O så var vi där igen...
sömn, ett sånt jäkla skämt :/
Fast idag tror jag att det delvis varit för att det varit en sån där psykodag på jobbet, så det tar en stund att varva ner.
Jag vet inte om chefen har lite ångest för att vi legat i luven på varandra de senaste 2 veckorna (fråga inte!) eller om hon bara också drabbats av brain fry idag men inte bara fick jag en massa roliga ansvar men jag fick beröm och roliga grejer inför imorrn att göra också.
Stoltast är jag över katten vi har inne för tillfället med njursvikt, stackarn är bara 5 år gammal och mår INTE bra :(
Hursomhaver, efter en lång dag så lämnade veterinären mig att sondmata, centrifugera och analysera blodprovet, köra ett PCV och välja vilken typ av dropp jag skulle byta till när förra påsen var slut. Och jag är så jäkla stolt, eftersom jag valde rätt dropp! 😀
Jag visste från början att det stod mellan de tre "vanliga" vanlig "koksaltlösning" natriumklorid, Ringers Solution eller Hartmanns. Efter att jag läst blodresultatet så bestämde jag mig för att vanlig koksalt var bäst OCH jag lyckades byta påse utan att blöta ner mig själv ens lite!
Sen kom det in en stackars whippet som blivit attackerad av en annan hund. BDLD som vi kallar det (big dog little dog) som vi ska sy ihop imorrn, så jag ska in tidigt och sköta narkosen eftersom Margaret hatar att göra det under vanliga omständigheter och imorrn kommer vi dessutom ha vikarie veterinär så hon pallar inte riktigt det.
SÅ jag BORDE sova, det är bara jävligt svårt när man e pigg som en persika liksom. Det hjälper inte heller att det varit en jättekvav och varm dag så hundarna har vaknat till liv NU och ligger och busbrölar på golvet alla tre fluffmongon!
Men jag ska göra ett försök, wish me luck!
Permalink Allmänt Kommentarer (0)
Kan inte sova :(
Kombinationen av att Mike jobbar natt, tryckande kvav värme och en massa tankar i huvet så kan jag inte sova.
Älskar dock att alla djuren ligger runt omkring mig och sussar sött och drömmer lite då och då.
Bosse, vår nya lilla förmåga, har verkligen hittat sin plats i flocken och hans personlighet passar in perfekt med de andra.
Hade för övrigt en klient inne i måndags med sin samojedvalp - 5 månader gammal och det var den mest ouppfostrade lille skit jag sett. Dåligt koppeltränad, skällde i tid och otid, kissade på mattan och låg sen och grävde i golvet. När hon frågade mig om råd så var det svårt att inte säga att hon skulle följt mina råd från början, men ibland får man bita sig i tungan. Sen ligger iofs. Bosse nog något i framkant, mestadels för att Madde hans uppfödare gjort ett fantastiskt jobb med honom innan vi hämtade honom men också för att han följer Ludde & Pelle så bra i kommandon, men även när han är själv är han jätteduktig, särskilt stolt är jag över inkallningen, idagtränade vi med både hundar och människor och han klarade 10/10. Sen sitter även "vänta" innan han får springa iväg igen också. Fina, fina Bosse.
Om jag får skryta lite till så måste jag säga fy tusan vad duktiga L&P är, man inser ju nu när vi har valp hur fruktansvärt många kommandon de kan!
Hur som helst, ska ta mina duktiga, fluffiga grabbar och göra ett nytt sov försök.
Natti!
Permalink Allmänt Kommentarer (0)
Jomen visst!
Permalink Allmänt Kommentarer (0)
Vaffö får inte jaaaag va me?!
Permalink Allmänt Kommentarer (0)
Stulen från Magda..
.. men den fick mig att tänka på dig Freddie :D
Permalink Allmänt Kommentarer (1)
Aj!
Ont som fan gjorde det! 4 år, 11 månader och 2 dagar tog det innan jag blev rejält kattbiten på jobbet. Jag hade hoppats på att nå 5 års sträcket. :(
Tvättat som tusan och tagit antiinflammatoriska, vårdcentralen har inte öppet när jag slutar så får försöka gå dit imorrn, får se hur det känns. Kids don't try this at home :/
Permalink Allmänt Kommentarer (0)
Det varm för varmt
Så frippan rök! Chucky spankulerar nu runt i löwchen-liknande klippning. Glad som en lärka verkade han bli! :D
Permalink Allmänt Kommentarer (0)
Jag heter Chucky
och jag är ganska söt!