Sorry att det varit lite låg uppdatering igen men det har varit så mycket så det har blivit bortprioriterat igen. Ludde är som sagt hemma och nu är han mer eller mindre sitt vanliga jag. Fast han är så söt, varenda gång han rapar så kan man se skräcken i hans ögon, han är livrädd att han ska spy igen stackarn, men än så länge så har inget mer kommit upp. Eftersom han är Ludde så är han dessutom väldigt lätt att medicinera, om han får nått och han ser att jag inte erbjuder någon annan nått så äter han det gladerligen! Jag hade kunnat ge honom arsenik eller en handgranat, han hade ätit vad som helst så länge ingen annan får nått. :)
Klassisk Ludde-pose! :)
~*~
Jobbet är fortfarande helt hysteriskt. Det är så konstigt, vanligtvis går det i vågor men nu har vi haft nästan 5 veckor av non-stop hysteria. Orkar och kan inte förklara allt som hänt som jag inte skrivit om eftersom allt bara flyter ihop i en enda stor grå massa, vet knappt när en dag slutar och nästa börjar! Det har varit så stressigt att vet'en till och med har böjt lite på reglerna och sagt att jag gärna får ta med mig mina försäkringsanspråk hem och jobba hemifrån. Jag får såklart fortfarande betalt för att göra det men det betyder att jag slipper sitta på jobbet tills klockan nio på kvällarna, vilket är himskans skönt! MEN detta ska tilläggas, de flesta dagar har varit BRA dagar, jag har varit pepp och på hugget och allt jag gjort har gått bra och varit kul. Det är mindre kul att komma hem senare och senare varje dag dock och att mina egna djur är de som får lida. :( Stackars Kulan har nog fått lida mest, jag har flygit upp till stallet och gett henne ett par minuter kärlek bara för att sen susa hem igen som en idiot för att ta hand om hund- och kattklanen och sen stupa i säng bara för att stiga upp tidigt och åka in tidigt till jobbet. Appropå Kulan förresten. Hon bor i en skokartong nu för tiden! ^^ Vi var tvugna att sätta plank upp till taket mellan henne och George men med plank så går det jättebra. De kan hälsa och prata över boxdörrarna men sen om de vill va ifred så kan de.
~*~
På jobbet idag hade vi en katt inne för en dental. En 7kilos Rag Doll-hane. Stackarn hade både FORL's (Feline Odontoclastic Resorptive Lesions) och Feline Gingivitis/stomatitis complex, stackarn hade så ont :( bara man rörde vid tandköttet så blödde det som bara fan. I flera år har vi sagt till henne (ägaren) att han måste få bli av med sina tänder, de gör ont och han kan ändå inte använda dem men nehe, hon ville att de skulle sitta kvar så länge som möjligt, enda anledningen till att hon gick med på att ta ut dem nu var för att han hade börjat lämna blodfläckar på möblerna. :( Han var ett rent jävla helvete dock, tog en halv evighet att söva den jäveln för han kämpade emot och kämpade och kämpade, höll på att ta livet av oss båda. Konstigt nog så var han klockren när han väl hade lugnat ner sig och själva narkosen var lugn och fin och stadig. Annat var det igen när han vaknade, full rulle och alla taggar utåt. Men sen efter ett par timmar när han fått mat och grejer så var det som en helt annan katt, lugn och glad och nyfiken. Gissar på att han redan mådde mycket bättre! 10 tänder drog vi ut! Fyra av dem kunde vi plocka ut för hand utan maskiner! 4 stycken hade han redan tappat själv. Bara 5 år är han dessutom stackarn.
Sen hade vi en mops inne! Sötgris! Det hela började som en rutin op, sterilisering, men så fort vi öppnat upp insåg vi att det var nått annat på g! En cysta modell större!! Allt gick bra, men det var verkligen en överrasking! Gjorde en normalstort operationsöppning, men istället för att se de vanliga organen där inne så såg vi något som såg ut som en blodig boll! o.0 Så vi fick öppna upp ganska mycket större för att få ut den. Tennisbollsstorlek skulle jag gissa. Tog inget eget foto men hittade bilder på internet som är nästan identiska med vad vi såg.
Normal äggledare till vänster och cystisk till höger :S
Tur att ägarna valde att sterilisera henne nu för annars hade det kunnat gå illa.
Sen kom Kevin in bara för att hälsa på mig, det var himskans trevligt. Jag saknar verkligen att jobba med Kevin, han har inte bestämt sig än för om han kommer komma tillbaka eller inte. :( Jag hoppas verkligen att han kommer tilbaka, även om det bara är på halvtid. Tyckte det var så sött att han kom in bara för att hälsa på mig, det är så skönt liksom att veta att man är uppskattad. Han och hans fru ska åka på lång weekend till Stockholm om ett tag så jag gav honom lite tips om saker att se och göra i Stockholm och vilka de värsta turistfällorna är. :)
~*~
Sen kom jag hem och hemma på hallgolvet så låg det ett litet paket så grönt och fint! Finaste Helena har skickat paket till mig! Ett jättefint armband (som passar!) och två påsar djungelvrål! Den kvinnan vet vad som gör en flicka glad! ;) Helt ärligt skäms jag lite, jag är inte alltid världens bästa vän. Jag är dålig på att höra av mig och även om jag minns allas födelsedagar så glömmer jag att höra av mig osv. så lite "Bittersweet" är det. Men du ska veta Helan att jag blev jätteglad! Och det betyder MASSOR! ♥ Ska ta bild på det imorrn så ni får se. :)
~*~
Nu MÅSTE jag gå och lägga mig för jag ska jobba imorrn >.< Men jag är iaf ledig på måndag eftersom det är bank holiday i det här landet då. Måste jobba på tisdag men får iaf. 2 dagar ledig vilket är skönt. :) Om jag har räknat rätt så kommer jag få riktigt bra betalt vid nästa löning, vilket passar alldeles utmärkt med tanke på att sen i slutet av Juli så kör vi mot Sverige så i Juni måste allting bokas etc. etc. så extra pengar i slutet av juni passar kanon!
Lång dag på jobbet idag, kom hem klockan 21!!! Men vem fan bryr sig! För när jag kom hem så låg det en stor vit fluffboll på golvet och vifta på svansen! Sen gick han rakt upp till mig och gav mig en puss mitt på munnen! Så där som bara Ludde kan! Han pussas bara med tungan om man ber honom, om man bara säger "puss" till honom så ger han en en "mänsko puss" dvs, han trycker sina läppar mot dina. Sötgöte! Mike hade hämtat hem honom vid 6-tiden och sen inte sagt nått till mig bara för att han ville överraska mig! :) Fast det var lite kul för när jag ringde hem vid 7 för att berätta att jag var sen så hörde jag skällande i bakgrunden och tänkte "fan det låter juh som Ludde", och tänka sig! Det var det! :D
Han är fortfarande ganska så slak, men det är en definitiv förbättring iaf. Anledningen till att fick komma hem var för att han börjat skälla ut personalen, haha, då vet man att han mår bättre. :) När Mike hämtade honom så hade han fortfarande inte bajsat så det var lite oroande. MEN när Mike och Ludde kom fram till vårt hus så bajsade Ludde i trädgården på framsidan. :D
en trött trooper på köksgolvet.
Så jag känner mig gladare nu när han är hemma, men vill att han ska komma tillbaka 100% innan jag släpper på oron. Han har mediciner för en vecka + specialdiet och ett par återbesök om allt går som det ska, om det inte går som det ska så kommer jag stå och knacka på dörrn till vet'en inom ett par sekunder!
De är dessutom så söta hos vet'en. Eftersom Mike inte har några pengar så kunde han inte betala idag, men de sa helt enkelt att det var OK om jag kom och betalade typ imorrn. De är (efter mitt jobb) världens bästa veterinärklinik! :) Och utan att gå in på detaljer så är jag ännu en gång glatt överraskad av räkningen. Jag trodde att det skulle va mycket värre! Och om jag ska va ärlig, all medicin han kom hem med + all den maten han kom hem med skulle jag kunna köpa mycket blligare genom jobbet, men jag vill faktiskt inte det. De gör ett sånt himla bra jobb på det där stället så jag betalar mer än gärna deras mark-up! :) Det här här nedanför låter säkert olojalt men det är bara så här det är. Eftersom vi är en sån liten klinik så måste vi hyra in OOH-tiden (out of hours) från en dedikerad akutveterinär. För i det här landet så måste man som veterinär kunna erbjuda dygnet runt-vård för att få sin "licens" från RCVS (royal college of veterinary surgeons) och eftersom Maeve är ensam vet så skulle det ju va svårt för henne att ha jour 24/7 liksom. MEN iaf. vad jag försöker säga är. Om jag inte hade jobbat på Lymm Animal Clinic så hade jag gladeligen tagit mina djur där för Maeve är en riktigt bra vet, men... jag hade aldrig, aldrig, ALDRIG tagit mina djur till VetsNow (vår och många andra klinikers OOH service), jävla ockrare är vad de är + att de insisterar på det dyraste alternativet alltid! Visst de gör ett jävla bra jobb när de gör det men fy fan. Och oturligt nog så kan vi inte hyra några andra eftersom OOH-kliniken måste vara inom ett visst avstånd från "moderkliniken". Då är det så himla skönt med Rose Cottage Veterinary Centre eftersom de är större än vad vi är så har de sin egna OOH-service så man får träffa sina vanliga veterinärer och prata med sina vanliga sköterskor och receptionister oavsett när på dygnet man ringer. Det som Rose Cottage och vi har gemensamt är att vi är fristående, vi är inte del av någon "kedja", vilket jag heller aldrig skulle gå till, men det är en annan historia :)
Appropå Ludde och akutveterinärer och magproblem. Idag när jag kom in på jobbet så var Margaret där, vilket var lite konstigt tänkte jag, eftersom hon inte jobbar på Måndagar. Det gjorde hon inte heller, hon var inne för att hämta några injektioner som hon skulle ge till SIN hund, för han hade behövt besöka VetsNow i helgen. Han hade riktig ileus! (Tarmvred och blockering!) och hade behövt opereras, närmare motsvarande 15 000 sek hade hon behövt betala för det och det var INKLUSIVE den rabatt vi får vi som jobbar på moderkliniken! (Vi får 20% rabatt!) Fy fasen! Det är nästan 5 ggr så mycket som jag kommer att betala för Luddes. Och ja han opererades inte etc. Men Ludde var hospitaliserad i 3 dagar och 2 nätter med full obs etc. etc. hennes hund hade en op och var inne i en dag samt hemskickad utan några mediciner alls! Skrämmande som sagt. Tilläggas ska väl också att hennes hund (Roscoe) och Ludde är i samma viktklass etc.
Men iaf. nu får det va slutbabblat för den här gången, nu ska jag gosa med gosegrisen, minigrisen och fisgrisen. Kanske om Mike e snäll så får han också en kram ;)P
Han har inte kräkts på ganska så länge nu så det är bra. Fortfarande ingen feber. Men han har inte bajsat sen midnatt mellan fredag och lördag, vilket på sätt o vis är ganska så förståeligt/förklarligt eftersom han egentligen inte ätit nått. Så de ska fortsätta och försöka ge honom små mål med mat och se vad som händer, han är fortfarande på droppet men beroende på hur det går idag så kommer han kanske kanske antingen hem i kväll eller så får han stanna ännu en natt.
Det är skönt att han mår bättre och jag hoppas och tror att allt kommer bli bra, men det är fortfarande så ledsamt. Det börjar verkligen bli alldeles för tyst här hemma nu. :( Katie märker ingenting som vanligt (tror jag), men Pelle börjar verkligen bli deppig nu, han fattar juh inte var hans bror är. Varenda gång man kommer in genom ytterdörren så kollar han bakom mig för att se om Ludde är där. Han sitter och tittar på oss med de där frågande blicken och han bara ligger och ser deppig ut. Har gett honom god mat och gick på en extra lång prommis igår kväll för att pigga upp honom och det verkar hjälpa tillfälligt iaf. Men hur förklarar man för en hund att hans bror kommer att komma tillbaka. Han leker inte ens med katterna längre :(
Lilla Pelle, när man inte har sin bror så får det näst bästa duga -pappa! Jag får glatt nöjja mig med att vara på tredje plats nu för tiden! :)
Nu ska jag göra mig redo att åka till jobbet. Ser inte fram emot det alls, det är inge kul att ta hand om andras sjuka djur när ens egen bäbis inte mår bra. :( men men, det är bara att bita i det sura äpplet och göra sitt bästa. Hörs snart igen mina vänner och tack för alla positiva sms och mail och nattliga konversationer, det hjälper och betyder massor!
Jag ser lite lätt drogad ut men jag skyller det på sömnbristen :P
...mår bättre, men ännu inte helt OK, han får stanna på sjukhuset i iaf ett dygn till. Vet'en tror att det kanske är en inflammation snarare än en infektion i mag- och tarmkanalen. Han bajsar normalt bajs men spyr vatten så det är lite udda. De ska testa honom på lite mat idag och se vad som händer. Men han tar droppet jättebra och har piggat på sig lite, så vi är försiktigt positiva. Han får iv-antibiotika, anti-inflammatoriska och diverse mediciner som ska hjälpa honom att känna sig mindre illamående. De avvaktar med magröntgen tillsvidare eftersom han verkar må så bra. Ännu ingen feber heller vilket är ytterligare ett bra tecken.
Jag själv är tröttare idag än igår av nån märklig anledning, men det är väl för att kroppen börjat återhämta sig. Ska åka till The Tack Swop Shop med Leeann nu för att ha nått annat att tänka på en stund. Sen i eftermiddag så är det dags att sätta ihop Kulan med George, spännande.
Var på jobbet mellan 12 och 20.00 igår, utan en enda rast. Tre narkoser, alla tre katter dessutom, Traffikolycka, dental och den sista hade ett inbäddat grässtrå i halsen. Jag hatar kattnarkoser, även fast alla tre gick bra. Traffikolyckekatten är en halvvild toka så det var lite fiffel med o söva den, det blir alltid lite extra jobb när man inte kan sätta iv-kateter (om man inte vill förlora liv och lem) men det löste sig. Värre var det med katten med de dåliga tänderna, hon är ett riktigt litet lejon så henne fick vi först stänga in i kattsäcken och sen sätta hela paketet i crush-cagen. Riktigt jävla aggro var hon. Så henne fick vi sedera först och sen narkosa, men trots att hon var sederad först så bet hon nästan hål på E.T tuben när vi placerade den. Här snackar vi adrenalin. Hon var dock riktigt lätt att kontrollera narkosen på så det var bra. Sen så ser ni juh att i botten så var lilla vovven inne igår igen för mer dropp. Hon år mycket bättre men behövde bara lite mer omtanke. :)
Just nu är jag toktrött dock, har varit vaken hela natten med Ludde som inte mår så bra. Orkar inte riktigt prata om det, men han är iaf. inlagd hos vet'en nu med dropp o grejer så vi hoppas på det bästa. Och nej han har inte samma som vovven på mitt jobb, inkubationstiden var alldeles för kort. Men, men, berättar mer när jag orkar en annan dag. Han är på det bästa stället han kan va på. (Fast han borde va är med sin mamma! :( )
Nu ska jag faktiskt lägga mig och försöka sova ett par timmar innan Mike kommer hem, sen ska vi till heppan oh försöka få lite positiv energi. Imorrn ska vi testa och ställa en häst i boxen bredvid henne, detta ska bli spännande. Ända sen jag skaffade henne så har hon försökt äta upp/sparka ner alla potentiella boxgrannar, även Jack som var hennes bästa vän ute i hagen fick sig ett par kängor och hon höll på att välta väggen! (betongvägg!) SÅ vi får väl se, kan hända att vi får sätta upp plank eller nått, men...jag ska inte ta ut nått i förskott, hon kanske har förvandlats till en lugn och rofylld häst PFFFFT, as if! haha.
...får bli ett jättesnabbt inlägg. Är så trött. >.< 4 katter och en hund med dysentri var vad vi hade inne idag som in-patienter. Var dessutom tvungen att göra barrier-nursing (högsta infektionsrisken) så det var astronautdränkt på, latexhandskar, munskydd och tvätta tvätta tvätta.... Intressant men ack så jobbigt. Stackars vovven hade dysenteri och alltså misstänkt parvo eftersom vi inte kan va säkra på henne vaccineringar. 10 månaders korsningsvalp så jäkla söt och duktig var hon.
(bilden är stulen från internätet! Men så här såg det ut, typ, fast hon sprutlackerade hela bakväggen..)
Särskilt när hon sprutlackerade kenneln med dysenteri (blodig diarre... fast jag skulle inte kalla det diarree heller för det var verkligen INGEN fast materia där det var bara vatten och blod och det luktade fan värre än nått annat jag nånsin stött på >.< ), så här i efterhand fattar jag inte hur jag gjorde det. Barriär nursade samtidigt som jag moppade upp blodig diarre, samtidigt som jag kontrollerade hunden och hennes IV-dropp. Jag är bara glad att telefonen inte ringde just då. Men fy fan, stanken fyllde hela kliniken så jag var tvungen att öppna alla dörrarna bara för att vädra ut! :S Urk! Mina hundar undrade mycket över varför de var tvugna att vänta i trädgården medans mamma strippade och slängde alla kläderna i tvätten innan de fick komma in när jag kom hem. Mycket konfunderade små ansikten utanför fönstret! Det är det som kan va det jobbigaste med det här jobbet. Det händer inte ofta men ibland är jag LIVRÄDD att jag drar med mig nån skit hem. Jag är ALLTID nogrann med att tvätta mig, att hålla jobbkläderna borta från djuren etc. etc. och mina djur är alltid up to date med sina vaccineringar, avmaskning etc. etc. och jag har diverse "emergency stash" mediciner hemma om olyckan skulle va framme. So far so good, men det kan va nervöst, en olycka händer så lätt. Och SÄRSKILT om det är parvo, eftersom parvo är ett sånt aggressivt virus, som dessutom muterar och bildar ny "strands" med jämna mellanrum. Inget vaccin är 100%, så enkelt är det.
Imorrn ska jag in tidigt igen för det riskerar att bli en liknande dag imorrn som det var idag. Jag är så glad att det är sista dagen den här veckan. SÅ mina vänner. Bedtime for Bouncy and doggies!
Kollade just igenom min mobil för o se om jag tagit några roliga bilder den senaste tiden för att visa vad vi gjort. Inte ett skit hittade jag. Eller ja, jag hittade bilder på ciabatta bullarna jag bakade i söndags, men det var allt. Jag tror de blev riktigt bra dock, för Mike åt tre stycken på en gång. Kanske kan bli en lite housewife av mig i slutänden iaf! ;)
Men iaf. bristen på bilder beror inte på att jag inte gjort nått, det beror snarare på att jag har gjort för mycket och helt enkelt inte haft tid att ens ta bilder. Jag vet inte vad som händer men på jobbet har det varit total mayhem i flera veckor nu. Helt sjukt. Och som grädde på moset så har vi gjort en massa saker här hemma. Som ni vet så fixade vi i ordning trädgården på framsida när vi kom hem från Sverige. (Mitt gräs har börjat växa btw. så jävla nöjd! Hejja naturen!) Men så då var det juh dags att ta itu med baksidan igen. Det har varit ett låååååångt projekt. Delvis avbrutet av för mycket jobb, för mycket vinter eller för lite pengar. Men mer eller mindre ett år har det tagit. En annan anledning till att det tagit så lång tid är för att vi använt enbart muskelkraft, inga maskiner alls. Och sen delvis också för att vi är så jävla jobbiga så att om det är nått vi vill ha så nöjer vi oss inte med nått liknande, vi väntar tills vi hittar det vi vill ha/har råd med det vi vill ha.
MEN iaf. när vi flyttade in så var väl trädgården ok liksom. En gammal trasig betongträdgårdsgång och ett par tråkiga buskar. Redan efter första regnet dock så insåg vi att det inte skulle va hållbart. Vår trädgård förvandlades till ett träsk, jorden höll så mycket vatten att det var som att trampa runt i mangroove eller nått. Som följd på detta, eftersom det var så fuktigt så hade vi vårt egna lilla zoo! Sniglar, snäckor, grodor och mygg frodades som aldrig förr. När sen hundarna väl flyttade över å fastnade sniglarna i deras päls och vi kunde hitta sniglar både här o där inne i huset! Urk! (Alla bilder är stulna från Mike!)
Det var fint när det var soligt och torrt!
Den där lilla kvisten i hörnet är min "butterfly bush" som jag planterade för 2 år sen.
Så, vi satte igång projektet "förvandla trädgården". Vi grävde bort hela grässkorpan... och om det bara hade varit så enkelt. Under grässkorpan fann vi meterdjup rödlera, fet djuphavslera... så är det när man bor vid en flodbank. Inte konstigt att det var så mycket vatten i vår trädgård. Så efter detta så var vi tvugna att sanda, sen köpa dyr jävla växtfilm som inte skulle bli uppäten av leran och sen ännu mera sand. Vår trädgård är ganska så liten men det betyder inte att det inte går åt mycket sand. Ett halvt ton eller så! o.0
Sen var det dags att bestämma sig för hur det verkligen skulle se ut. Under tiden vi bestämde oss för hur vi verkligen skulle designa trädgården så byggde televinken sitt berömda bo, i den enda kvarvarande jordhögen, så ganska så snart så insåg vi juh att vi var tvungna att inkorporera hans hög i designen. Vi ville ha nån sorts plattor, som är lättskötta, lätta att plocka hundskit från, plana och stabila nog att ställa solstolar och grill på, men samidigt så ville jag ha grus, runt, mjukt grus, ni vet sånt där som är så mysigt att gå barfota på (JA jag är uppvuxen på landet :)P ) Sen så ville jag juh ha kvar min butterfly bush, som jag hade stora förhoppningar om och vi ville återanvända de gångplattorna som inte var förstörda. Jag, med Mikes godkänande, visste att jag ville ha det i svart och olika nyanser av varma grå-toner. SÅ efter många diskussioner fram och tillbaka, många turer till grusbutiken och minst lika många turer till Cheshire brick and slate company (för det mesta vi har använt i vår trädgård är "reclaimat" gods, och för övrigt - mamma [och pappa] ni skulle ÄLSKA stället, kolla in här: Cheshire Brick & Slate Company UK och klicka på tex. Arcitechural Salvage, man kan köpa ett helt litet kyrktorn! ^^) så har vi nu då kommit till slutstationen. Bilderna här nedanför togs innan sista lagret grus var pålagt och innan mina sista "decorative stones" har kommit på plats, men så gott som klart, ska tvätta av allt med slangen också men sen e det klart! Jag måste säga att jag tror att det blev precis så som vi båda vile ha det och det är så skönt att äntligen efter allt slit, all tid och alla pengar vi spenderat på det här projektet äntligen va klara! (och sorry för taskig bildkvalitet, bilderna är tagna på kvällen)
Fjärilsbusken, two years on! Liiiite gröna fingrar har jag nog allt! ;)
Pelles hög/hål har fått en border av reclaimade skiffertakpannor.
Kantstenarna runt fjärilsbusken, steppingstenarna, skifferpannorna och de gamla trädgårdsplattorna har i stort sett samma färg, de nya mindre plattorna är ljusare och gruset mellan nedre delen och övre delen, samt stenarna runt fjärilsbusken skiftar i olika grå färger men ingen är mörkare än skifferplattorna och inga är ljusare än de ljusa plattorna.
Om ni gillar det skiter jag i, det är vi som ska bo här! ;) Vi funderar på att skaffa nånslags "water feature" men vi får väl se :)
Nu mina vänner ska jag gå o byta om för sen ska vi ge oss i väg till Knutsford och gå på restaurang med Mark och Shirley! Så toodles så länge, ni får nöjja er med trädgårdsupdatering idag så får vi catcha upp när det gäller jobbet och livet en annan dag. Puss godingar!
...inte riktigt men nästan. Efter tryckande hetta så kom äntligen åskan och regnet. Det var skitkul igår kväll, det blixtrade MASSOR med det kom aldrig några åskknallar så först fattade jag inte vad det var, sen en halvtimme senare så mullrade det till och så öppnade sig himlen och sen har det typ regnat sen dess och luften blir renare och klarare för var minut, mina luftvägar är fruktansvärt tacksamma. (och bara för att jag skrev det så slutade det just regna haha) Det är fortfarande typ 18 grader varmt så snart kommer det bli regnskogsliknande förhållanden här och då kommer mina luftvägar va mindre tacksamma. Det är helt sjukt sån luftfuktighet det kan va i det här landet.
BBC's väderprognos för idag... 90% luftfuktighet?! Va fan liksom! Jag vet att det är soligt i växjö idag men SMHI säger att luftfuktigheten bara är 36% just nu, så jävla orättvist, jag ska åka hem bara för att andas lite!
Men jag ska inte klaga, regnet är bra för mitt nysådda gräs! Ja för precis när vi kommit hem från Sverige så fick jag ett ryck. Trädgården på framsidan av vårt hus såg ut som en jävla djungel! (och nej det är ingen överdrift!) Så med sekatörer, röjsåg och spadar så tog vi oss an eländet och jag måste säga att jag är väldans stolt för det blev verkligen riktigt fint. Så när vi fått undan djungeln och grävt upp marken så sådde jag gräsfrön, jag orkade bara inte vattna så nu sköter naturen det åt mig, TOPPEN! Det var så kul, på kvällen efter vårt trädgårdsäventyr så beställde vi kinamat och när delivery killen kom med maten så hade han och Mike följande konversation (så jävla roligt):
Delivery guy: "oh so you've done some gardening then?!!" Mike: "Yeah it started to look a bit too wild" Delivery guy: "No kidding! Did you find Mowgli?"
Det är juh kul att man är känd i grannskapet för sin trädgård liksom. Haha! Hellre ökänd än okänd!
~*~
Igår på jobbet var jobbigt, krävande, stressigt och alldeles, alldeles..underbart! Det var fullt hus! En katt med blockerad urinväg, stackarn finns nog inte idag. :( Vi har "unblocked" honom 3 ggr på lika många dagar och inget verkar funka. Vi hittade stenar, kristaller, sediment och hela konkarongen och det verkar inte hjälpa hur många gånger vi än försöker. Så jag är glad att jag inte jobbade idag, att Kayleigh ville byta dag med mig.
Sen hade vi en katt inne för att bli kastrerad och för att tömma en abscess han hade i svansen, en helgalen, halv-vild, crazy cat. Han var dock lite söt. :) Varenda gång jag öppnade grinden till hans kennel så spann han och varenda gång jag stängde den igen så morrade han haha. ^^
Sen vår tredje var den mest krävande.
AWWWW jag dör varenda gång jag ser henne, så jäkla söt! ^^
Detta är Bella en 9 veckors lemon & white engelsk pointer valp. Hon hade ett navelbråck i storleksordningen Grand Canyon. Minst 5 centimeter öppen var hon precis bakom bröstkorgen. Om ett bråck är litet och inte så "putande" så kan man ofta lämna det tills när de blir lite äldre (självklart med regelbundna kontroller) men med ett så stort bråck så vågade vi inte lämna det. Så det fick bli narkos på 9 veckors valp. Den yngsta jag någonsin gjort! Men det gick fint! Det jobbigaste var efteråt liksom, eftersom hon bara är en liten bäse så kan man juh liksom inte bara lämna hene där i kenneln medans man sysslar med annat, hon är juh inte van vid att vara ensam alls, så hela eftermiddagen fick liksom passas in efter henne. Så jag lämnade inte jobbet förrens klockan var nästan 20.00 :S Men det är juh så det är att jobba med djur, man vet aldrig vad som väntar. :)
~*~
Fy fan! Jag var just ute! :S (Ja jag multitaskar, bloggar, bakar bröd, åker till affärn, borstar hund och byter sängkläder. inte konstigt det tar mig 5 timmar o göra ett blogginlägg :P ) solen är tillbaka och det är tokvarmt och fuktigt... lite som att kliva in i en bastu. Huga. Sommardimman ligger redan tjock dessutom (grillröken alltså) och det luktar så jääääävla gott! Vi köpte grillbriketter till vårt akvarium igår men det får nog vänta tills nästa löning innan vi har råd att köpa lite gott kött.
Näe jag ska nu avsluta det här nu och koncentrera mig åt allt det där andra jag sysslar med. :) Brödet borde va klart om ett par minuter och då ska jag ÄNTLIGEN äta frukost haha.
Måste förresten tillägga att det faktiskt känns som att jag glömde nått viktigt i mitt förra inlägg. Vi åkte juh och hälsade på Tessan när vi var i Sverige! Tessan är den människa jag allra helst snackar häst med, alltid! Vi är så lika i vårt tänk att det ibland är skrämmande, det är också därför jag alltid litar på hennes omdöme, om hon säger att jag har en pucko idé eller att jag tänker me arslet så får hon mig att tänka till en extra gång. Och trots allt det sorgliga som hände med hennes ena sto så var det verkligen ett ljus i mörkret att se det nya lilla fölet! Det kommer bli en fantastisk liten tävlingshäst i framtiden! (om den klarar ponnymåttet ;) )
...om jobbet så himla mycket, första dagen tillbaka efter 12 dagars ledighet var minst sagt krävande. Kastades rakt in i det, han inte ens innanför dörrn inan det började. Var tvungen att hjälpa till att få ut en kollapsad, aggressiv, 50-kilos Schäfer ur en Nissan Micra. Ja det var precis så kul som det lät. Särskilt med en chockad, hysteriskt gråtande, skakande 70-årig ägarinna. Jag tror man måste ha lite dödslängtan nånstans gömt i själen för att ha det här jobbet. Varför skulle man annars stänga in sig själv med ett fradgatuggande best i en plåtburk? Well, nog om det, nu pratar vi om nått roligare!
Min nya sadel kom igår! Så idag var det provardag!
Nya sadeln till vänster och gamla sadeln till höger. (sorry för taskig bildkvalitet) Jag blir alldeles exalterad när jag ser dem! Sånna jäkla kap båda två! Jag ♥ eBay! Ni som känner mig och mina hästar vet juh att jag alltid har haft en Frank Baines sadel till Erna, världens bästa allroundsadel (min blogg så jag bestämmer!), fast modellen heter "jumping". FB sadlar går juh sällan under 3500 - 4000sek (i bra kondition) så med pundet (just då iaf) under 10kronor så tyckte jag att £195 för en till av min favvo sadel var alldeles, alldeles utmärkt! Särskilt eftersom man väldigt sällan ser just "jumping" modellen och när man gör det så är de oftast dyra. (Kieffer sadeln fick jag juh för smått otroliga £40, men det är som man säger en helt annan berättelse! :) ) Så allt frid och fröjd.. eller, ja just det, den ska passa hästen också och inte bara min beskedliga bakdel! ^^
Tadaaaa! Liiiite stor runt manken, men det är där hon börjat muskla på sig så jag tror att med en pad på tills alla musklerna sitter där de ska så kommer detta bli perfekt! Den glider ingenstans och har en fin tunnel genomgående så jag är skitnöjd! Fast jag förväntade mig inget annat, med tanke på att det är världens bästa sadel! (ursäkta upprepningarna! ^^ ) Sen gör det juh inget att den ligger på världens finaste welsh cob! Ska rida i den ordentligt i helgen tänkte jag, jag uppdaterar er då!
~*~
Jag vet att jag inte skrivit så mycket om när vi var i Sverige men det var så himla intensivt liksom, med påsk och mammas och pappas 60-årsdagar och sorterande av både mormors och farmor och farfars grejer. Det är helt sjukt hur mycket det berör mig, bara att titta på deras saker, att röra vid dem. Jag har starka minnen förknippade med nästan varenda liten grej. Så det blir välfigt emetionellt och jag går lätt in i mental lock down så att säga. Kan inte fatta att ALLA e borta....
Sen var det möte med underbara Helena och hennes goa familj som stannade hos oss i flera dagar! Vi måste träffas oftare för lite 500-turneringar tror jag minsann! Och jag måste bara säga en sak. Hur någon någonsin kan säga att det är nått fel på Heas och Marcus barn är för mig en gåta. Glada, kontaktsökande barn, nyfikna och pratglada men samtidigt med förmåga att sitta stilla i timmar och pyssla och grejja. Jag tror dessutom att Freddie har fått vänner för livet! ;)
Sen är det juh också alltid saker som måste göras, saker som jag vet är mitt ansvar men som jag mer eller mindre smitit från genom att flytta. Så de få dagar vi har i Sverige måste verkligen användas till att göra så mycket som möjligt. Mocka hagar, fixa staket, hälsokolla katter etc.
En av de bästa sakerna (bland alla bästa saker) var att bli attackerad av Ulle utaför ICA i Braås! Min älskade fina Ulle. Det är helt sjukt, men med en del människor har man bara nått osynligt band. För mig är Ulle en sån person. Vi har båda varit mer eller mindre "bra" vänner i perioder men om nån skulle be mig göra en lista över mina bästa vänner så kommer hon alltid finnas där! Riktiga vänner är sånna man kan ha ett gräl med men fortfarande va vänner. Och jag ringer dig snart! LOVAR!
Och om vi nu ändå pratar om den där listan så måste jag säga att vi hade den perfekta avrundningen på vår Sverige visit! Valborg hos Mia och Pierre, med underbara Mona och Humpe och så jag och Mike förstås OCH jag får inte glöma Bamse! Mikes nya pojkvän! tihi! Monakramar och Mias potatisgratäng! och GAJOL för tusingen! Det var så fruktansvärt trevligt fast Mona fick huvudvärk så det var väl det enda som inte kändes helt hundra, men det går bra när Mona dricker Té och jag dricker shots också! Kan inte fatta att det var tre årsen jag träffade Mia sist, det kändes som igår liksom. Men det är juh som sagt så det känns med de där vännerna på den där "listan".
Nu mina vänner får det va nog, klockan är mycket och jag ska upp tidigt för att ta hand om min gosegris. Men vi hörs nog snart igen!
skogen försökte reclaima mitt elstaket!
sorry tjejer, men jag valde den bild som Mike hade där NI såg bäst ut! ;) Sen att jag ser lite lätt avdankad ut bjuder jag på!
Mike hade också kul på Valborg! Han sov sött dagen efter kan jag lova! ;)
(and for the record, bara för att ni inte blivit nämnda på "listan" så betyder det inte att ni inte är där! Ni VET vilka ni är! :) )
...tiden går som vanligt alldeles för fort och nu sitter man här och ska åka hem till England om några timmar. Jag blir helt emotionellt förvirrad varenda gång. Det finns så många anledningar till att jag vill stanna kvar här och lika många anledningar till att jag vill åka tillbaka. Om allt bara var enklare här i livet. Jag försöker tänka positivt, att framtiden ligger framför oss och att den ser ljus ut. Allt är planerat och genomtänkt, vi har till och med förberett för de flesta fallgropar. Det handlar bara om att ta sig till framtiden. Men, men, nog om det nu. Nu ska jag sätta igång med packning etc. vi kör härifrån om 3 timmar ungefär och tiden går alltid fortare än man tänkt sig så jag får sätta igång med allt jag vill hinna med. Så fort det ljusnar så ska jag gå och prata med min älskade tant och Boppan. Måste alltid diskutera lite med dem innan jag åker, så det i alla fall kan kännas lite som att de förstår vad som händer. Ja, jag vet att jag e konstig.