lite tidigare än sist!
Eftersom Facebook har kukat ur och Mike kollar på fotboll så har jag inte så mycket annat att göra än att blogga (att disken behöver diskas, huset städas, tvätten tvättas, hundarna promenadas, crosstrainern står dammig i hörnet och att jag behöver en dusch talar vi tyst om)
Jag ser fram emot imorrn, inte för att jag känner för att jobba utan för att när jag låser dörrn och går hem imorrn så är jag ledig i fyra hela dagar! :D Så jävla bra! Måndagen är en så kallad "bank holiday" och sen är jag ju som vanligt ledig på tisdag. Och fyra lediga dagar passar mig utmärkt med tanke på att vi flyttar hästarna på lördag! Så då har jag massor med dagar på mig att se till att de kommer till rätta och gör sig hemmastadda!
Så vart ska vi? vad händer? ^^
Ja jag och Leeann får juh våra idéer! Men på det hela taget så är det så att jag ville till ett stall som låg mer avskilt, ute på landet liksom och Leeann vill hitta ett stall som hade bra tillgång till uterittsmöjligheter, eftersom hon tränar för att göra "fun rides", vilket är typ terrängritt i en si så där 2 mil eller så, typ terrängritt kombinerat med distansritt, förhoppningsvis så kan jag hänga med henne om inte allt för länge! :)
Så sen jag kom tillbaka från Sverige så har vi varit på ett antal upptäcksfärder! Först hittade vi ett jättebra ställe, enda nackdelen var att det låg 20minuter bort, så vi åkte runt o kolla på några andra ställen också...men vi kunde liksom inte släppa tanken på det här första stället...så vi åkte tillbaka och gjorde en grundligare undersökning...och efter det så var det ingen fråga om saken! Fördelarna vägde verkligen upp nackdelarna!
En kort beskrivning:
Stället var fram till 1996 en nötkreatursgård som drevs av en ensam tant (världens coolaste och mest trevliga lilla tant ni kan tänka er!) och när hon "pensionerade" sig så bestämde hon sig för att göra om stället till hästgård. Det finns plats för 14 hästar i tre olika stallar, just nu innan vi flyttar in så finns det 6 hästar på gården som ägs av två olika damer. När vi flyttar in så kommer vi få ett helt stall för oss själva! Det finns en stor manege med belysning, mer betesmark än ni kan tänka er, hektar efter hektar! Det finns också 10 hektar inhägnad skogsmark med beredda ridvägar som är ägt av tanten, så ingen förutom vi som har hästar på gården har tillträde!!! Vi har i stort sett fria händer att inreda stallet precis så som vi vill och att sätta stängsel i hagarna som vi vill. Om ni frågar mig så får vi ta del av en liten del av himmlen när vi flyttar dit och ja, det tar 20 minuter att köra dit, men som det är nu i det stallet vi är i nu så tar det juh 20 minuter att ta in hästarna från hagen så det väger juh liksom upp! Och det är definitivt värt det!
Jag ska ta lite bilder på själva stället imorrn eller på lördag så ni får se ordentligt men här är lite bilder på omgivningarna:
Så imorrn ska jag köra upp lite grejer innan jobbet och sen på lördag så är det dags! Då ger sig jag och T, Leeann och Blackie och kanske också Darren och Jack oss av till våra nya jaktmarker! Jag är såååå förväntansfull! Vill att det ska va lördag nu! ^^ Jag vill ut och galoppera i skogen! :D
Nu ska jag stänga av datorn, göra mig redo för sängen och göra mig redo för att tröst karln min när Liverpool inte går vidare i Europaligan... en ganska ordinär torsdagkväll med andra ord.
Puss på er allihopa så hörs vi snart igen!
x x x x
Permalink Allmänt Kommentarer (1)
Slut på semestern!
Jag vet inte varför det alltid tar så lång tid för mig att börja skriva igen efter jag har varit iväg.
Det är så konstigt för jag vill verkligen skriva, jag liksom gillar det här bloggandet men tiden bara rusar iväg. Jag kanske ska känna mig lyckligt lottad, för kanske är det så att jag har ett liv utanför datorn så att bloggen liksom inte alltid får tid? ^^
Varför är det förresten så att när jag faktiskt väl bloggar så är det mitt i natten och jag egentligen borde sova? Varför kan inte andan falla på så där klockan 10 på förmiddagen eller nån annan mer "bekväm" tid? Jaja, det är juh så här jag alltid har varit, var samma sak när man gick i skolan, läxor och plugg blev alltid gjorda mitt i natten. Det är väl så, alla har vi våra "effektiva" timmar vid olika tidpunkter.
Hur som haver... vi var i Sverige, vilket var mycket trevligt som vanligt!
Vi möttes av svensk vår vilket var väldigt uppskattat, i det häringa landet jag bor i går nämligen våren så himla fort, man hinner liksom inte njuta av alla de där sakerna man är vad vid, de första krokusarna, vintergäck, snödropparna, blåsipporna etc här händer allt på en gång! Det är vinter och innan man vet ordet av så blomar påskliljorna, samtidigt så kommer maskrosorna och rapsen blommar för fullt och kastanjeträdet utanför vårt sovrumsfönster är redan helt lövat! Så den svenska våren var hääääärlig!
Vi hann med en hel del! Vi mockade rent HELA vinterhagen, fy tusan vad det värkte i armarna i slutänden men gudarnas vad fint det blev! Vi satte nytt staket på hela 'hästhålan', sågade ner lite träd och jag han också med att strippa av Erna hela vinterpälsen! 
Mockande är tröttsamt..särskilt när det är 5 ton skit!
förstår inte varför Mike inte ser så imponerad ut? Kan det va för att jag tvingade honom att testa om hjälmen passa o sen var tvungen att ta ett kort bara för att han var så söt? ^^
Jag gjorde en räd på Citygross och en på Börjes för att köpa lite hästgrejer att ta med mig till England och vi hann även med en väldigt trevlig eftermiddag hemma hos Tessan och Fredrik! Typiskt, varenda gång jag träffar Tessan och ventilerar mina idéer så vet hon PRECIS hur jag tänker, och sätter bara mer griller i huvet på mig! ;) Men..thats what friends are for! Du vet att du kommer få bli förste rådgivare när allt kickar igång! ;)
Tyvärr så missade jag och Helena varandra..igen! Jag känner att vi måste nog ta oss en "special helg" eller så..bara hon och jag. Hea-abstinensen slår till med jämna mellanrum!
Vi hann även med en väldans trevlig utekväll med världens bästa Mona, PJ och Jocke!
Vi var alla lika trötta och griniga till att börja med, men det blev riktigt bra i slutändan! We poke badgers with sticks!
"Squeeeez that lemon!"
Björnligan strikes again...
Med så här mycket blixt så ser det ut som om jag o Monsan är sammanvuxna vid pannorna, ibland kan man nog tro att det är så också... bästaste Mona!
Sen minns jag knappt vad mer vi gjorde haha! Det är så längesen nu och min "attention span" är ungefär 5 dar eller så. När vi skulle åka hem igen så blev det lagom stressigt! Eftersom saker hade kört ihop sig lagom mycket så slutade det med att vi skulle hyra en bil av AVIS i växjö, köra upp till Skavsta och lämna bilen där, ja det hade juh varit bra om det bara hade gått som det skulle!
Pappa hade bokat bilen av en trevlig kille på A's huvudkontor, allt frid och fröjd, vi skulle hämta bilen i Växjö klockan 12 på måndagen.
När vi anländer på A's kontor på måndagen, i tid! Så är det ingen där....inte en själ så långt ögat kunde nå, de hade en fin hemmagjord skylt på disken där det stog att de hade lunchrast mellan 12 och 1! På den vackra lappen stog det också att om de var tvugna att nås under den tiden så kunde man ringa deras jourtelefon och så ett nummer. Pappa ringer en gång, två gånger, tre gånger...alla med sama resultat..direkt till mobilsvar.
Då ringer pappa till A's huvudkontor och förklarar vårt problem, och det är här det börjar bli intressant, damen på huvudkontoret säger "Nej men de ska inte ha nån lunchrast på det kontoret, det är tre stycken som jobbar där"!!?!?! För att göra en lång historia kort, vi försöker få tag på dem fram tills ungefär 12.30 sen ger vi oss av till Hertz för att kolla om de kan hjälpa oss, men icke de har inga bilar och bla bla bla. Så vårt enda alternativ är att vänta tills klockan blir ett, då AVIS egenkomponerade lunchrast är slut.
Så tillbaka på AVIS klockan ett så tittar de konfunderat på oss och verka först inte fatta nått alls. Men det är inte så konstigt..för tydligen har de inte ens tittat på dagens bokningar och hade således ingen aning om att vi skulle komma in! Vad fan är det för jävla stil? Jobbar ni med att hyra ut bilar eller inte?
SÅ det var lite diskussion fram och tillbaka, ska inte tråka ut er med hela konversationen, men vid en punkt så kom vi till det här:
AVIS damen: "Men jag var här fram till klockan halv ett"
Ända fram till dess så har det varit pappa som fört konversationen men vid den här punkten så kunde jag inte ta det, att man gör misstag kan hända vem som helst, även om det gjorde det svårt för oss så är det sånt som händer, men om man ljuger mig rakt upp i ansiktet då kan jag inte hålla tyst längre!
Jag: "Det var du INTE eftersom VI var här från klockan tolv fram till klokan halv ett! Ljuger du för mig?"
Damen blev alldeles likblek och mumlade nått ohörbart..
Det "roliga" med allt det här var att pappa bara betalat för en liten sedan, men eftersom Avis hade fuckat upp så fick jag en stor superny Toyota Avensis med 6 växlar! :D
(Den trevliga kvinnan på A's huvudkontor sa även att det inte var acceptabelt det som hade hänt och att hon hade informerat högre chefer om det inträffade och att det skulle "tas itu med" hoppsan kjerstin!)
Allt det här gjorde juh att vi förlorade en MASSA tid, så vi var tvugna att köra som biltjuvar til flygplatsen, plus att vi hade en väska att checka in! Vi kom fram 25 minuter innan avgång, ställde bilen på "pick up" parkeringen rusade in, gick till Ryan Airs info disk och frågade om det fanns nån chans what so ever att vi kunde få med väskan på planet! Den supersnälla tanten walkietalkade till planet och lyckades få med vår väska, med förmaningen "ni är VÄLDIGT sena" No shit Sherlock? ^^
Vi rusade ut igen, kastade oss i bilen, körde iväg till parkeringen där man lämnar hyrbilar...som idiotiskt nog ligger typ en kilometer från terminalbyggnaden! Sprang som galningar tillbaka till terminalen, bokstavligt talat kastade bilnyckel på AVIS-killen och sprang till securityn, kom igenom, sprang till passkontrollen och sen sprang vi rakt på planet! Hade vi varit bra 2 minuter senare så hade vi inte kommit med planet! Har aldrig varit så stressad i hela mitt liv! Fy tusan vad skönt det var att jag hade dagen efter ledig från jobbet, jag var helt utmattad!
Så det var en lite uppdatering om vår Sverigetrip!
Det har hänt en massa sen jag kom hem hit igen också men klockan är alldeles för mycket för att börja gå igenom det också så det får bli imorron eller så. Men jobbet är mycket som vanligt, jag ska byta stall (på lördag!) och vi "bygger om" vår trädgård för att berätta allt kortfattat!
Nu ska jag försöka varva ner och krypa ner under täcket och hoppas på underbar djup lång sömn! Eller ja lång och lång, kan nog klämma in en si så där 6 timmar iaf!
Hoppas ni än en gång förlåter mig för o va segstartad, but I'll be back sweeties! ;)
puss i ljumsken!
x x x
Permalink Allmänt Kommentarer (2)
02:06
Jag borde egentligen sova, men det är precis som vanligt när vi ska åka nånstans, jag har fortfarande en miljon saker att göra plus att jag måste upp galet tidigt imorgon så jag kommer som vanligt va ett sömnlöst vrakt när vi väl landar i Sverige, tur att mamma är där och kan ta hand om mig! ^^
Jobbet idag var en hysterisk tillställning, alla människor kom helt plötsligt på att det är "bank holiday weekend" så det var TVUGNA att ta in sina djur till veterinären för de var DÖENDE (detta händer varenda gång en storhelg närmar sig) även en massa människor som helt plötsligt kommer ihåg att deras djurs mediciner håller på att ta slut och de bara måste ha dem just nu! Vad hände med framförhållning liksom?
Jag blir så sur, jag säger alltid till våra klienter att om ni vill ha en "repeat prescription" så ring alltid först för att va säker på att vi faktiskt har medicinen inne och också för att veterinären måste okeja att vi ger ut dem, om ni bara kommer förbi oannonserat så ETT det är inte säkert att vi har medicinen på lager (särskilt inte precis innan en långhelg eftersom det just varit 10 andra personer inne innan dig och köpt samma medicin!) och TVÅ veterinären kan va ute på ett hembesök eller mitt i en operation eller helt enkelt hemma på lunch och om veterinären inte okejar så blir det ingen medicin! Och ja, jag kan ringa veterinären och ibland kan hon okeja saker över telefon, men många gånger så måste hon se sina anteckningar och det är inte säkert att hon har tillgång till dem där hon är.
Jag repeterar det här som ett jäkla mantra, men ändå är det en skrämmande andel människor som tydligen antingen är tröga eller så bara vägrar de lyssna och sen har de mage att bli upprörda på MIG när jag säger att de inte kan få sin medicin idag som om jag personligen försöker ta livet av deras djur genom att neka dem medicin.
Fatta att det är OLAGLIGT för mig att ge ut medicin, även om jag vet att veterinären kommer säga ja, jag har helt enkelt inte den befogenheten, jäklarns idioter...
..ännu bättre är de ägare som skickar sin granne, eller sin kompis, eller sitt barnbarn för att hämta medicin, först så vet de inte vilken av ägarnas hundar/katter/kaniner etc. det är som medicinen är för och när man väl lyckats klura ut vilket av djuren det är så vet de inte vilken medicin det är de ska ha "ööööh...jag tror han sa att det började på 'F'..." så när man väl lyckats klura ut vilken medicin det är så har ägarna inte skickat med tillräckligt med pengar så det blir ändå ingen medicin...
Jag kan babbla på om det här i en evighet, men jag ska inte trötta ut er!
Sen hade vi två andra "roliga" klienter inne idag.
En ägare var inne för att hans hund fått öronproblem igen (har skrivit om honom tidigare i bloggen, en hund som vi placerade en "ear wick" på), allt var liksom helt OK när han var inne, han fick medicin så han skulle klara sig över långhelgen och inte behöva uppsöka akutveterinären (som kostar massor!) och vi berättade för honom att om han inte använde medicinen så kunde han alltid lämna tillbaka den till oss efter helgen och han skulle få sina pengar tillbaka. Allt frid och fröjd.
Tills 2 timmar senare, när han ringer arg som ett bi!
Han tycker att vi pumpar honom på pengar, att vi ska ge tillbaka alla pengar han spenderade hos oss innan de bestämde sig för att operera örat på sin hund(?!!!?!), att hans försäkringsbolag inte betalar ut mer för hundens öronproblem var tydligen vårt fel också! Jag hade lust att tala om för honom att han var dum i huvet! Att vi omöjligt kan betala tillbaka pengar för behandling som vi gjort, att om de bara bestämt sig tidigare för operation så hade de inte behövt betala så mycket för alla konsultationer etc. Och att det faktiskt inte är MITT fel att de har en jävla skitpolicy på sin försäkring! Att vi faktiskt sa att om han inte använder de här medicinerna så kan han få pengarna tillbaka och att om han bara hade följt post-op instruktionerna så skulle hunden antagligen inte ha öronproblem idag! OCH det var HAN som ringde oss och bokade in sin hund, trodde han att han skulle få en gratis konsultation och att vi delar ut mediciner gratis som påskgodis eller?!?!
Men det kunde jag juh inte säga...jag fick hålla mig lugn och proffessionel och säga "sorry sir we can't help you more than this" typ en miljon gånger och sen ändå ta all hans ord-dynga och få luren drämd i örat på mig!..The joy of my job... NOT!
Den andra var en klient som har en hund som har en multiresistent bakterieinfektion i kroppen, hon ville lämna tillbaka den antibiotikan vi skrivit ut till hennes hund pga. (och jag citerar!)
"Hon ser inte så sjuk ut, och hon fick juh antibiotika för en månad sen, sen läste jag på internet att hundar kan få epilepsi och beteendeförändringar av den här medicinen".
Hunden håller sakta på att tyna bort framför ögonen på oss, den här antibiotikan är en av de få som bakterien inte visat sig resistent mot. Vi frågade henne vänligt var på internet hon hittat informationen om att de skulle få epilepsi, jo hon hade sökt på google efter "animal medicines +baytril (namnet på antibiotikan)", det hjälpte inte ens att vi läste för henne om biverkningarna direkt ur "djur FASS" och att det inte nämns något om epilepsi där, eller att vi sa att det här kanske var enda chansen att få hennes hund frisk igen. Men nej, hon ville inte att hennes hund skulle få epilepsi, (uppenbarligen så litar hon mer på nån random källa på nätet än på sin veterinär) och att eftersom hunden fått antibiotika för en månad sen och det skulle räcka.
Jag vill bara tillägga, vi är väldigt strikta på vår klinik när det gäller antibiotika, vi skriver inte ut det till höger och vänster som vissa ställen gör. Vi skulle inte ge ut antibiotika om vi inte hade gjort en ordentlig utredning först!
Jag är så trött, ovanstående är bara några av sakerna jag fått utstå idag, att vi dessutom fick förlänga våra konsultationstider gjorde inte saken bättre, jag ska egentligen sluta, låsa dörren och gå klockan 18.30... jag kom inte därifrån förrens 19.15, bara för att mötas av snigelköer på motorvägen, 50km/h hela vägen hem, var hemma klockan 20.00, sen var det äta och iväg till stallet där Kulan var sur som ättika, betedde sig som en riktig tjurkärring, bet Mike i örat, förstörde kjedjegrinden och var allmänt otrevlig!
happy-face!
Det positiva idag:
1.) Mike har gjort ett toppenjobb här hemma! Det är alldeles rent och fint och luktar gott! Jag är så stolt över honom!
2.) 12 dagars ledighet! Ojojoj! Smaka på det: t o l v d a g a r ! :D Nuff said!
3.) Sverige imorrn! Mammas mat, prata svenska, vänner, familj, hästar! Oj vad ja ska må bra!
Nu ska jag försöka sova lite, måste upp toktidigt för att hinna med allt, men det är det värt!
See you in Sweden suckers!
och glad påsk!
Permalink Allmänt Kommentarer (0)
One down, one to go!
Jag överlevde! Bara en dag kvar!
YaaaaaY!
Har varit en riktigt konstig dag idag. Jag fick i stort sett ingen sömn pga min jäkla mage, men jag hade världens bästa Mike som tog hand om mig, masserade min rygg och klappade min mage tills jag somnade vid typ klockan 1, vaknade första gången vid 5 i morse och kräktes, sen vaknade jag igen vid 7 men somnade om, sen ringde klockan halv åtta, oh the joy! Vanligtvis så har magen lugnat ner sig över natten men så var inte fallet den här gången, så jag vaknade, trött som en gnu, hungring som en varg med astronomiska magkramper... jag var gnällig som värsta sortens kolikbäbis!
Sitter i soffan och har ångest över att behöva gå igenom den här dagen, då säger Mike: "Vill du att jag ska åka till stallet och ta hand om T?", behöver jag säga att jag har världens bästa sambo? Det är andra gången han räddar mig och tar hand om T, fast jag tror han gillar att göra det, annars skulle han aldrig erbjuda sig och det är juh ännu bättre liksom...att han faktiskt gillar hästen! Han e min hjälte! ♥
Så jag satt här i soffan och frös som en gris och ville bara krypa ner under täcket igen, men istället var jag tvungen att göra mig i ordning och ta mig genom hagelstormen (!) till jobbet för att vara där tidigt, hade allvarliga funderingar på vägen dit på att orsaka en liten olycka så jag skulle få anledning att slippa! Vill bara tillägga igen, jag gillar mitt jobb, det var inte det att jag inte ville d i t jag ville helt enkelt inte jobba alls idag!
Men så kom jag dit och då hände liksom nått konstigt, det var inte det att jag helt plötsligt kände mig fit for fight (jag måste ha sett ut som doom and gloom när jag klev innanför dörren!) för det gjorde jag inte, men det var liksom som att en där gnistan jag har, den där lilla rösten inom mig som talar om för mig att mitt kall i livet är att hjälpa djur överröstade allt negativt och från den stunde så gled allt på riktigt bra!
Vilket var riktigt bra tajming för det var inte nån "straight forward" narkos idag, så jag behövde vara steget före!
En "vanlig" narkos har 3 steg, typ.
1. en till ett par timmar innan operationen så ger vi "pre-medication" vilket i stort sett innebär lugnande, muskelavslappnande och/eller smärtstillande, beroende på vilken typ av operation vi ska göra.
2. I början av operationen så ger vi en intravenös injektion med narkosmedel, det knockar djuret i ca 5 -10 minuter så det ger oss tid att intubera djuret genom att föra ner ETT'n (endotrachealtuben)
3. När ETT'n är på plats så startar vi narkosgasen i kombination med syre.
(Det är förövrigt ofta så här det går till när vi männsikor blir sövda också! ^^)
Men idag då, ägarna hade inte lämnat in hunden förens ca 30minuter innan den planerade operationen! Så det var inte tal om någon pre-med här inte! Och att bara ge IV-narkos är oftast inte nog när man ska söva en hund för ofta så "slåss" hunden mot narkosen, dvs hundens kropp pumpar adrenalin så sömnen blir inte tillräckligt djup för att kunna föra ner ETT'n och visa djur är inte lämpliga att maska (dvs använda en mask för att få dem att andas in gasen), särskilt inte är operationen man ska genomföra är i munnen på hunden! En annan risk med att IV'a en opre-meddad hund är att man injicerar mer och mer narkosmedel och innan man vet ordet av så har man överdoserat och då är risken stor att man faktiskt tar livet av djuret!
Så vad vi fick göra var att först sedera hunden.
(Skillanden på sedativ och narkos.
Narkosmedel påverkar det centrala nervsystemet.
Sedativ påverkar det centrala nervsystem, blodflödet och kemin i hjärnan.
Måna människor tror att sedering enbart är en "lättare" variant av narkos vilket är fel, egentligen är det tvärtom, anledningen till att sedering används så ofta tex. vid tandraspning av häst, röntgen av hundar etc. etc. är att en korrekt utförd sedering är snabb att häva genom att ge en anti-sedativ injektion medans en narkos måste "arbeta" sig igenom systemet innan den försvinner.)
Och att ha en sederad hund på narkos är tusan i mig inte det lättaste eftersom sederingen påverkar hur hundens hjärta slår och hur den andas efter man på sätt och vis slår ut hjärnans naturliga signaler som talar om för kroppen att göra just de sakerna! Men samtidigt kan man inte ge en anti-sedativ injektion mitt under narkosen för man riskerar att hundens system kickstartar och kämpar emot narkosen!
Så det var en spännande narkos idag! Och jag fick mycket beröm av veterinären, jag vet att det låter fånigt, men det betyder fortfarande så himla mycket för mig att få höra att jag gör ett bra jobb! Jag blir så stolt över mig själv liksom.
Men så vad var det då vi gjorde?!
Jo vi tog bort Epulis (tandköttssvulster, övervuxet tandkött) från en hund, det är godartade tumörer som växer från tandköttet, de kan vara allt från ärtstora till som det vi såg idag, se ut som en egen livsform som lever i munnen!
Den hunden vi gjorde idag, hade så stora svulster att de helt täckte alla tänder från hörntänderna i överkäken och hela vägen bak till sista tanden! Och sen några mindre runt tänderna i nederkäken, det såg helt vedervärdigt ut, särskilt med tanke på att de tänder som var synliga var i ganska så dåligt skick så vi var också tvugna att göra en "dental".
Och hur hållar man operationsområdet rent när man gör en operation i munnen liksom? Men det var kul och intressant och utmanande! Fick vara mycket "hands on" idag, vilket jag alltid gillar.
önskar jag hade tagit bilder på hunden vi opererade idag, men tyvärr fanns ingen tid, men det ger er en ideé om hur epulis ser ut iaf. :)
Det värsta med att ta bort det är att det blöder så sjukt mycket när man gör saker i munnen! Det var som ett jäkla blodbad! Så det var oändligt mycket städande när vi var klara!
Well, hunden vaknade upp och åt genast upp maten vi erbjöd honom, så vi måste ha gjort ett bra jobb!
Måste tillägga förresten! Tänderna vi hittade under all extra vävnad var kritvita och oskadade! Så nu har han nästa "nya" tänder att äta med och kan om nån vecka eller så äta torrfoder igen för första gången på tre år!
Hittade förresten den här bilden på nätet:
det är det värsta epulis jag nånsin skådat!!
Nej nu ska jag sluta gagga..jag som bara tänkt skriva ett snabbt litet inlägg om att jag har haft en bra dag även om jag mått (och fortfarande mår) skit! Hoppas ni har överseende med allt mitt bladder! Men det är juh så, att skriva min blogg är juh faktiskt inte bara för er, den är faktiskt till för mig också, kan juh bara bladdra SÅ mycket med Mike innan hans öron trillar av, så jag får vädra här också liksom :)
Nu ska jag böka ner mig under täcket och hoppas på sköna drömmar och sen se fram emot min sista dag på jobbet innan 11 dagars ledighet! Woopwoop! See you in Sweden folks!
Nattinatt!
xoxox