One down, one to go!

Jag överlevde! Bara en dag kvar!
YaaaaaY!
Har varit en riktigt konstig dag idag. Jag fick i stort sett ingen sömn pga min jäkla mage, men jag hade världens bästa Mike som tog hand om mig, masserade min rygg och klappade min mage tills jag somnade vid typ klockan 1, vaknade första gången vid 5 i morse och kräktes, sen vaknade jag igen vid 7 men somnade om, sen ringde klockan halv åtta, oh the joy! Vanligtvis så har magen lugnat ner sig över natten men så var inte fallet den här gången, så jag vaknade, trött som en gnu, hungring som en varg med astronomiska magkramper... jag var gnällig som värsta sortens kolikbäbis!
Sitter i soffan och har ångest över att behöva gå igenom den här dagen, då säger Mike: "Vill du att jag ska åka till stallet och ta hand om T?", behöver jag säga att jag har världens bästa sambo? Det är andra gången han räddar mig och tar hand om T, fast jag tror han gillar att göra det, annars skulle han aldrig erbjuda sig och det är juh ännu bättre liksom...att han faktiskt gillar hästen! Han e min hjälte! ♥
Så jag satt här i soffan och frös som en gris och ville bara krypa ner under täcket igen, men istället var jag tvungen att göra mig i ordning och ta mig genom hagelstormen (!) till jobbet för att vara där tidigt, hade allvarliga funderingar på vägen dit på att orsaka en liten olycka så jag skulle få anledning att slippa! Vill bara tillägga igen, jag gillar mitt jobb, det var inte det att jag inte ville d i t  jag ville helt enkelt inte jobba alls idag!

Men så kom jag dit och då hände liksom nått konstigt, det var inte det att jag helt plötsligt kände mig fit for fight (jag måste ha sett ut som doom and gloom när jag klev innanför dörren!) för det gjorde jag inte, men det var liksom som att en där gnistan jag har, den där lilla rösten inom mig som talar om för mig att mitt kall i livet är att hjälpa djur överröstade allt negativt och från den stunde så gled allt på riktigt bra!

Vilket var riktigt bra tajming för det var inte nån "straight forward" narkos idag, så jag behövde vara steget före!
En "vanlig" narkos har 3 steg, typ.
1. en till ett par timmar innan operationen så ger vi "pre-medication" vilket i stort sett innebär lugnande, muskelavslappnande och/eller smärtstillande, beroende på vilken typ av operation vi ska göra.
2. I början av operationen så ger vi en intravenös injektion med narkosmedel, det knockar djuret i ca 5 -10 minuter så det ger oss tid att intubera djuret genom att föra ner ETT'n (endotrachealtuben)
3. När ETT'n är på plats så startar vi narkosgasen i kombination med syre.
(Det är förövrigt ofta så här det går till när vi männsikor blir sövda också! ^^)

Men idag då, ägarna hade inte lämnat in hunden förens ca 30minuter innan den planerade operationen! Så det var inte tal om någon pre-med här inte! Och att bara ge IV-narkos är oftast inte nog när man ska söva en hund för ofta så "slåss" hunden mot narkosen, dvs hundens kropp pumpar adrenalin så sömnen blir inte tillräckligt djup för att kunna föra ner ETT'n och visa djur är inte lämpliga att maska (dvs använda en mask för att få dem att andas in gasen), särskilt inte är operationen man ska genomföra är i munnen på hunden! En annan risk med att IV'a en opre-meddad hund är att man injicerar mer och mer narkosmedel och innan man vet ordet av så har man överdoserat och då är risken stor att man faktiskt tar livet av djuret!

Så vad vi fick göra var att först sedera hunden.
(Skillanden på sedativ och narkos.
Narkosmedel påverkar det centrala nervsystemet.
Sedativ påverkar det centrala nervsystem, blodflödet och kemin i hjärnan.
Måna människor tror att sedering enbart är en "lättare" variant av narkos vilket är fel, egentligen är det tvärtom, anledningen till att sedering används så ofta tex. vid tandraspning av häst, röntgen av hundar etc. etc. är att en korrekt utförd sedering är snabb att häva genom att ge en anti-sedativ injektion medans en narkos måste "arbeta" sig igenom systemet innan den försvinner.)
Och att ha en sederad hund på narkos är tusan i mig inte det lättaste eftersom sederingen påverkar hur hundens hjärta slår och hur den andas efter man på sätt och vis slår ut hjärnans naturliga signaler som talar om för kroppen att göra just de sakerna! Men samtidigt kan man inte ge en anti-sedativ injektion mitt under narkosen för man riskerar att hundens system kickstartar och kämpar emot narkosen!
Så det var en spännande narkos idag! Och jag fick mycket beröm av veterinären, jag vet att det låter fånigt, men det betyder fortfarande så himla mycket för mig att få höra att jag gör ett bra jobb! Jag blir så stolt över mig själv liksom.

Men så vad var det då vi gjorde?!
Jo vi tog bort Epulis (tandköttssvulster, övervuxet tandkött) från en hund, det är godartade tumörer som växer från tandköttet, de kan vara allt från ärtstora till som det vi såg idag, se ut som en egen livsform som lever i munnen!



Den hunden vi gjorde idag, hade så stora svulster att de helt täckte alla tänder från hörntänderna i överkäken och hela vägen bak till sista tanden! Och sen några mindre runt tänderna i nederkäken, det såg helt vedervärdigt ut, särskilt med tanke på att de tänder som var synliga var i ganska så dåligt skick så vi var också tvugna att göra en "dental".
Och hur hållar man operationsområdet rent när man gör en operation i munnen liksom? Men det var kul och intressant och utmanande! Fick vara mycket "hands on" idag, vilket jag alltid gillar.




önskar jag hade tagit bilder på hunden vi opererade idag, men tyvärr fanns ingen tid, men det ger er en ideé om hur epulis ser ut iaf. :)
Det värsta med att ta bort det är att det blöder så sjukt mycket när man gör saker i munnen! Det var som ett jäkla blodbad! Så det var oändligt mycket städande när vi var klara!
Well, hunden vaknade upp och åt genast upp maten vi erbjöd honom, så vi måste ha gjort ett bra jobb!
Måste tillägga förresten! Tänderna vi hittade under all extra vävnad var kritvita och oskadade! Så nu har han nästa "nya" tänder att äta med och kan om nån vecka eller så äta torrfoder igen för första gången på tre år!

Hittade förresten den här bilden på nätet:

det är det värsta epulis jag nånsin skådat!!

Nej nu ska jag sluta gagga..jag som bara tänkt skriva ett snabbt litet inlägg om att jag har haft en bra dag även om jag mått (och fortfarande mår) skit! Hoppas ni har överseende med allt mitt bladder! Men det är juh så, att skriva min blogg är juh faktiskt inte bara för er, den är faktiskt till för mig också, kan juh bara bladdra SÅ mycket med Mike innan hans öron trillar av, så jag får vädra här också liksom :)

Nu ska jag böka ner mig under täcket och hoppas på sköna drömmar och sen se fram emot min sista dag på jobbet innan 11 dagars ledighet! Woopwoop! See you in Sweden folks!

Nattinatt!
xoxox



Postat av: Herzleid

Och så kan det ju vara skönt att bladdra på svenska också. :) Nu ses vi snart!!! kram kram kram!

2010-04-02, 14:56:59 -

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar: